Jesus fortsätter att engagera och glädja. Minnet från den gångna helgens Jesusmanifestation glädjer fortfarande mångas hjärtan och vi hoppas på en förhoppningsvis ännu bättre fortsättning nästa år.
Samtidigt fortsätter Jesus också att uppröra. "Fullständig förkastlig denna jesusidioti." skriver en anonym kommentator på förra inlägget. Frågan är förstås mer exakt vari det förkastliga ligger. Speciellt när man jämför med de uttryck i den efterföljande stoskholmsnatt som jag drog paralleller till i texten.
Men vi fortsätter oförtrutet att förkunna budskapet. Jag har förmånen att besöka Uppsala tillsammans med Evangeliska Alliansens generalsekreterare Stefan Gustavsson på onsdag där vi föreläser i Pingstkyrkan på eftermiddagen kl 13 och framåt på temat "Åter till källorna". Om Guds existens och den historiske Jesus som förkunnades i huvudstaden i lördags, som kontrast till den annorlunda jesusbild som exempelvis Jonas Gardell förkunnar.
Sedan forsätter vi med möte på Livets Ord på kvällen på temat "En kväll om Jonas, Jesus och livets mening." För visst inser varje svensk innerst inne att vi kommer avsevärt närmare livets mening i gemenskapen och den jublande lovsången i Kungsträdgården än i stockholmsnattens primalskrik. Jesus är och förblir en källa till liv och glädje, samtidigt som han är en stötesten som människor värjer sig för. Men jag hoppas iallafall att samlingarna i Uppsala kan ge något betydelsefullt till flera kristna och även till dem som ännu inte tror. Väl mött där!
“Historiske Jesus”?!?
SvaraRaderaAnvändningen av denna kontra-historiska självmotsägelse (bevisat av den eminenta avlidne Oxford-historikern, James Parkes, Conflict of the Church and the Synagogue) avslöjar en kristna agenda som förlitar sig på fjärde århundradets, hedniska, hellenistiska källor.
Emedan forskare debatterar härkomsten av de ursprungliga redogörelserna på vilka de tidigaste omfattande (från det fjärde århundradet, även fragment är från efter-135 i vanlig tideräkning), romerska hedniska, hellenist-omskrivna versionerna var baserade, så finns det inte ett fragment, inte ens en bokstav i NT som har sitt ursprung DIREKT från det första århundradets fariséeiska judar som följde fariséen Ribi Yehoshua.
Historiker såsom Parkes, et.al, har obestridligen bevisat att fjärde århundradets romerska kristendom var den 180 graders polära antites av första århundradets judendom av alla fariséeiska Ribis. Den tidigaste (efter-135 i vanlig tideräkning) sanna kristna var illvilligt antinomian (anti-Torah), hävdade att de efterträdde och ersatte Torah, judendom och det (”andliga”) Israel och judarna. Den ursprungliga kristendomen var anti-Torah från början emedan DSS (viz., 4Q MMT) och all annan judisk dokumentation bevisar att alla första århundradets fariséer var pro-Torah.
Det är ett berg av historisk judisk information kristna har vägrat att behandla på sidan www.netzarim.co.il (see, speciellt, History museum-sidorna som börjar med ”30-99 I vanlig tideräkning”).
Den ursprungliga kristendomen = anti-Torah. Ribi Yehoshua och hans Netzarim, liksom alla andra fariséer, var pro-Torah. En omedgörlig motsägelse.
Att bygga en romersk avbildning från hellenistiska hörsägen-återgivningar - årtionden efter döden av den första århundradets fariseeiska Ribi, och efter en utdrivning med våld av hellenistiska romerska hedningar, av hans ursprungliga judiska efterföljare (år 135 I vanlig tideräkning, dokumenterat av Eusebius) - baserat på skrifterna av en hellenistisk jude som blev avskuren som en avfälling av de ursprungliga judiska efterföljarna (dokumenterat av Eusebius), är cirkelresonemang genom hedniskt-romerska hellenistiska linser.
Det som den historiska fariséeiska Ribin undervisade finns inte i efter-år 135 I vanlig tideräkning hellenistiska romerska hörsägen-återgivningar, utan i judiska beskrivningar av fariséer och fariséeiska Ribis av den perioden.. i Dödahavsrullarna 4Q MMT (se professor Elisha Qimron), inter alia.
Till de kristna som läser: Frågan är, nu när du har blivit informerad, kommer du att följa den autentiska historiska fariséeiska Ribin? Eller att fortsätta följa den efter-år 135 i vanlig tideräkning romerskt-omskrivna antitesen – en avgud?