Livets förlorade mening identifierad i tunnelbanan

Jo, jag lovade ju igår att ge en liten inblick i hur frågan om livets mening ramlade rakt över mig från tunnelbanefönstret på väg till föreläsningen på Kungsholmen. (Dagen skriver om Credos kreativa initiativ och gårdagens föreläsning idag.)

Jag har nämligen suttit och haft Telias marknadsföring på span ända sen i december. Kommer ni ihåg deras julkampanj? Kollade just nu och den ligger faktiskt kvar här. Temat var "Underhållning som aldrig tar slut" Var inte det en ganska frimodig ambition så säg!

Jag kunde förstås inte låta bli att göra en liten reflektion vid åsynen av en sådan reklamslogan. Vi kan hoppa över det uppenbara problemet att finna en evigt verkande underhållning. Men en sådan slogan sätter samtidigt Telias reklamfolk i en lite knivig sits. För vad ska de göra i framtiden? Om deras erbjudande faktiskt skulle vara sant, varför skulle någon kund i så fall få för sig att någonsin köpa ytterligare tjänster? Om underhållningsbehovet skulle vara mättat skulle de ju därmed ha grävt sin egen grav.

Nej, det var nog bara att vänta på nästa reklamkampanj och undersöka i vilken mån den skulle strida mot det vidlyftiga löftet. Och visst har jag sett reklam där de fortsätter att sälja tjänster, men jag har inte sett någon så tydlig som affischen på tunnelbanan. Nu kommer jag inte ihåg själva formuleringen, men det handlade om att alla måste pallra sig hem det fortaste de kan, för Telia har nu något slags nätabonnemang där man kan spela spel med sina kompisar med superbra pingtid.

Har ingen aning om vad pingtid är, men reklambudskapet var tydligt. Även om man i julas hade köpt "underhållning som aldrig tar slut" verkar Telia nu känna att vi behöver ytterligare en dos underhållning. Sen är vi nog tillfredsställda. Ja, ända tills upplevelseindustrin lyckas hitta eller skapa ytterligare ett invärtes tomrum som måste fyllas. Och så fortsätter det. Underhållning tycks vara ett ganska svagt redskap för att besvara människans sökande efter livets mening. Men det är ett av de ytterst få alternativ som står till buds för människan utan Gud.