Hittade via andra bloggar en av i och för sig ganska många attackerna i diskussionen kring tro och vetnande. Det är DN:s Hans Bergström som i ledarsticket "Hatet mot humanismen" ("Hat" är ett anmärkningsvärt starkt ord i sammanhanget. Jag lovar återkomma inom några dagar med en tänligen hatiska attackerna som undertecknad nyligen fick ta emot så kan vi se en viss skillnad i argumentation.) förklarar att det är synd om Sturmark och Humanisterna, och refererar till "Detta historiskt exempellösa hyllande av vidskeplighet i svensk press". Vad denna grasserande vidskeplighet skulle bestå i förklaras inte närmare. Och jag har svårt att se någon rimlighet i formuleringen då den tycks syfta på gudstroende, inte nyandliga.
Däremot avfärdar han raskt gudstron med de klassiska argumenten "Gud är elak" och "Vem skapade Gud?" Det är väl känt att dessa båda argument skjuter bredvid målet. De är dessutom självmotsägande respektive felaktigt formulerat. Jag diskuterar båda argumenten i boken, och det är uppenbart att de inte utgör hållbara skäl för att förkasta gudstron. Tråkigt att Hans Hergström gör en så grund och i viss mån även hånfull analys.
Till och med barn kan förkasta vidskeplighet. Klarar inte du av det är det dig det är synd om.
SvaraRaderaDäremot avfärdar han raskt gudstron med de klassiska argumenten "Gud är elak" och "Vem skapade Gud?" Det är väl känt att dessa båda argument skjuter bredvid målet. De är dessutom självmotsägande respektive felaktigt formulerat.
SvaraRaderaSkjuter bredvid målet i vilka avseenden?
Den rätta formuleringen. Om gud är allsmäktig och om gud är god, varför finns det ondska? Brukar förklaras med att människan bestämmer.
Teologer eller framförallt kristna brukar välja ut avsnitt som passar den argumentation man för tillfället försöker föra och avfärdar övriga argument med: "Den delen av bibeln, tror jag inte på."
Ju mer jag lär mig om universum och livet kan jag bara förundras över hur någon kan tro på en högre skapande makt som skulle föra räkenskaper över våra liv och belöna oss/styra oss därefter.
Jag kan bara gratulera till din tro det måste kännas tryggt, jag avundas dig.
/Love