Jag har ägnat dagen åt att komma ikapp med en del skrivjobb och göra ett antal telefonintervjuer som jag tänkte hinna renskriva senare i veckan. Två av dem ledde till lite eftertanke.
Jag jobbar just nu med ett reportage för Dagen om fildelning och den nutida känslan av att allt ska vara gratis, kopplat till boken som heter just Gratis. Här gjorde jag en intervju med Lasse Petersson på det kristna skivbolaget David Media. Han var bekymrad. Både över inställningen hos många, troende som icke-troende att allt ska vara gratis, och över den sjunkande omsättningen på CD-fronten, där försäljningen av musik på nätet inte alls motsvarar tappet. Antingen har svenskarna tappat intresset för musik, eller också är det något annat som har hänt, menade han.
Gratistänkandet har helt uppenbart vunnit långt större insteg i samtidskulturen än vi tänkt oss. Jag tror mig få anledning att återkomma till ämnet mer framöver.
Som kontrast till den bilden gav en annan av dagens samtal en mer inspirerande bild. Jag intervjuade fd Fp-politikern och radiochefen Peter Örn om hans roll som ordförande i delegationen Hållbara städer. Och här framträdde en delvis annan bild. Om vi håller på att tappa hoppet om nutidsmänniskan som en ständigt konsumerande och gratissökande individ, finns ett betydligt större engagemang när det gäller miljön. Det finns flera anledningar till detta, men att människor ändå är beredda, såväl individuellt som gruppvis, att förändra sin livsstil och gå en eller kanske två extra mil för att förbättra vår gemensamma miljö ger ändå ett visst framtidshopp.
Om vi kan engagera oss så för naturen vi lever i, skulle vi mycket väl kunna engagera oss mycket mer även för större ämnen som människan, gemenskapen och moralen. Ibland sviktar hoppet, men än flämtar det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar