Jag undvek att kommentera Jonas Gardells nya teveserie förra veckan, det fanns så många andra som gjorde det med den äran.
Det andra programmet ikväll såg jag inte varje sekund av, hade andra saker att ordna med samtidigt, men slås ändå av några saker. Framför allt blir jag nedstämd över att se hur Gardell på ett ofta förbluffande ytligt sätt förvränger och därefter avfärdar klassiska kristna eller bibliska grundtankar som i årtusenden utsatts för en ständigt levande diskussion bland teologer och filosofer. Gardell å sin sida har alla svar klara för sig. Och av det vi sett hittills tycker han att de allra flesta bibliska trosläror är antingen a) ondskefulla eller b) löjeväckande. Det retoriska greppet är välkänt, men självfallet ändå lika trist.
Mest ledsen ikväll blev jag över hur Gardell använde en grupp äldre som satt och sjöng den vackra kvällspsalmen "Bred dina vida vingar". Jag är inte klar över bakgrunden, men förmodar att det var en grupp äldre kristna som han ville visa upp. Om det var de eller han själv (gissningsvis det senare) som föreslog att de skunna sjunga just den sången är inte så viktigt i sammanhanget. Det är däremot hur han använder dem.
När de börjar på andra versen, som även den är vacker: "Förlåt mig alla synder, mig rena i ditt blod." panorerar kameran ut till Gardell själv, som med sången som kuliss börjar beskriva hur bisarrt han tycker budskapet är, och sedan tar ett annat inslag om den obehagliga syndaförlåtelsen över. Det trista består i att de - som jag gissar - varma kristna som sjunger en sång som troligen betyder mycket för dem, inte blir människor vars egen tro och tankar räknas. De reduceras till en pikant men något löjeväckande bakgrundskör åt hedersdoktorns förkunnelse om hur illa han tycker om sångens budskap. Jag blir ledsen, inte främst över att Gardell förvanskar sångens budskap, utan att han tar sig rätten att fördumma och degradera andra människor när det passar hans egna syften.
Gardells söndagsskola blir ytlig, den blir opersonlig, och den blir - tyvärr - allför ofta rentav hånfull.
Imorgon: konsert med Kent i Linköping. Ser fram emot en minnesvärd kväll, både på det musikaliska och det existentiella planet.
Håller med om att det var en märklig sekvens, poängen kunde uttryckts på annat sätt. Men avsikten är kanske inte att håna, tycker ändå att gruppen av äldre framställdes med värme.
SvaraRadera