Ja vad säger man... Det började bra, med tågresa till Göteborg och redaktionsmöte med en statlig myndighet som jag ska göra ett större skrivjobb för. Det är nog olämpligt att jag röjer projektet nu, publicering sker den 17 mars och slutprodukten ska ut över hela Sverige sen till sommaren. Ska bli kul!
Sedan på resan hem fick jag ett mejl med en förhandstitt på en av de mest översvallande recensioner jag sett, vilket ju var alldeles fantastiskt roligt med tanke på att den gällde "Vem tänder stjärnorna?" Vet ej ännu vilken tidning som tar in den, info kommer när det är dags. Men det var väldigt upplyftande läsning!
Men sen när jag hade tagit över två av pojkarna och kom hem med tåget stank Forserum av giftliknande gummiaktig lukt. Skulle just ringa Räddningstjänsten och kolla när jag fick ett annat samtal, och kunde inte ringa förrän vid sjutiden och be dem kolla upp den otäcka lukten. Ingen hade hört av sig tidigare, förklarade damen i växeln.
Tre minuter senare stod lågorna gigantiska från fabriken på andra sidan järnvägen och den otäcka lukten började läcka in i huset alltmer. Frun var samtidigt på julbjudning i Huskvarna och den minste pojken hos mormor och vi hade ingen bil att ta oss iväg med. Ringde då en god vän utanför samhället och bad om undsättning eftersom vi vetat sen förra branden för ett år sedan (!) att röken var rejält giftig. Vi sov över med familjen hos vännerna. Men upprörd till tusen var jag. Och är jag. Gjorde ett hätskt, men alldeles sant inlägg i SVT när jag var över hos brandmännen och fick en lägesrapport för vårt hus som ju ligger allra närmast och vid denna brand även i vindriktningen.
Slarvet är oförsvarbart. Få se hur fortsättningen blir. Alla överlevde, ingen skadad, och inget förstördes hos oss iallafall.
Och vi har tolv dagar kvar till beräknad födsel av bebis. Så hopp för framtiden finns det förstås fortfarande!
Oj, vilken dag!
SvaraRaderaGrattis till uppgiften!
Hoppas att nån tar i mot de däringa giftspridarna med hårdhandskarna (och eventuellt lite skyddsmasker).