onsdag 1 april 2009

Gardell - tiga eller fälla?

För något år sedan kom Lena Einhorn ut med sin kontrafaktiska bok med den eggande hypotesen att Paulus och Jesus egentligen var samma person. I valet och kvalet om jag skulle skriva något om boken valde jag till slut att avstå, fann det klokast att det klokaste var att inte ge onödig uppmärksamhet åt den typen av historielösa spekulationer. Dessvärre vill jag minnas att Dagen istället tog in en väldigt välvilligt skriven artikel av den liberale teologen Werner Jeanrond. Vilket gav läsarna en onödigt oklar bild av boken och dess budskap.

Jag funderar över samma sak när det gäller Jonas Gardell, har just sett honom och Lena Andersson i Babel. Gardell får obegränsat utrymme i medier och - obegripligt nog - även i en rad kyrkor. CH Jaktlund ställer i sin blogg frågan om hur - och om - vi kristna bör bemöta Gardell. Ska vi argumentera mot Gardell eller ska vi istället vittna om vår tro? Bör vi glädja oss åt att kända kulturpersonligheter skriver böcker om "vår idol" eller ska vi haka upp oss på de beskrivningar vi inte gillar?

Jag tänker så här: Om någon ger ut en bok som ger en helt förvriden bild av min fru skulle jag känna en maning att göra något för att få fram en riktig bild. Och då ingår både att avfärda de falska rykten som den andra boken ger, och att dessutom visa upp den sanna bilden av den person jag älskar.

Likandant är det med Jesus. Den bild som Gardell sprider går i grundläggande frågor tvärt emot både det historiska källmaterialet samt den kristna kyrkans lära och bekännelser. Har idag en recension av Jonathan Hills kyrkohistoria i Världen Idag (kulturartiklar ej på nätet) och i likhet med andra etablerade kyrkohistoriska verk lyfter den boken fram hur tron på Jesus som Gud låg fastlagd i den kristna tron från allra första början. Gardell är helt enkelt ute i ogjort väder. Det han skriver är inte historiskt korrekt och för människors hjärnor och hjärtan bort ifrån den Jesus som var och är Herre och Gud. Därför är den klokaste reaktionen att göra både och - att dels argumentera mot den felaktiga bilden och dels lyfta fram den sanna bilden av den Jesus som nu och för evigt är värd vår kärlek och tillbedjan.

En satsning som vill försöka möta båda dessa behov kommer senare i vår, alla planer ligger ännu inte fastlagda, mer information senare.

Uppdatering: Har idag läst två generande okritiska recensioner av Gardells Jesus (för det är just detta boken handlar om) i DN och JönköpingsPosten (ej på nätet). Framförallt den senare förvånar. Vad får en gammal förkunnare och Plymouthbroder som Gunnar Hillerdal att så varmt omfamna en Jesus som inte sägs vara Guds son, en Jesus som inte dör för människans synder? Vad av kristen tro står då fortfarande att bevara? Jag står fortfarande som ett frågetecken inför detta.

7 kommentarer:

  1. Fast den avgörande skillnaden mellan din relation till din fru och din relation till Jesus är väl (antar jag...), att du har en slags ensamrätt på relationen till frun som du inte kan hävda när det gäller relationen till Jesus. Din fru är helt enkelt "din egen, och bara din" (detta under förutsättning att ni lever i en monogam relation, om inte faller förstås min kommentar...) på ett sätt som Jesus aldrig har varit och aldrig kommer att bli. Människor överallt och i alla tider har haft, och kommer att ha, sina egna relationer till och sina egna bilder av Jesus. Men kanske är det det som är det provocerande i själva verket...

    SvaraRadera
  2. Jag läste också Hillerdals recension som jag uppfattade som enbart deskriptiv utan eget ställningstagande, jag för förvånad precis som du. Han är dock inte en plymouthbroder utan en som satt sig in i den svenska grenen av plymouthbröderna sedan tidig studentålder utan att för den anledning anamma deras bibelsyn. Jag läste hans bok och har pratat med honom i telefon!
    /Theodor

    SvaraRadera
  3. Per Evert;
    Tack för den sanning du skriver här
    angående Gardells helt förvridna bok
    om Jesus!Det är helt i sanning att denne man försöker att förvrida människors syn på Jesus!
    Men den som har Jesus i sitt hjärta, kan Aldrig påverkas av en förvriden lögn om Jesus som Gardell försöker sig på här!
    Men frågan återstår;Hur påverkas de som inte
    läser Guds ord eller hört sanningen om Jesus? Där tror jag att det är viktigt för oss att vi i Guds Kraft omtalar sanningen!
    Prisat vare Herren,vi får stå på Klippan Jesus,
    Som är Guds eget sanna ord!

    SvaraRadera
  4. Anonym nummer ett: Men om någon skriver en bok som helt förvrider den äkta bilden av någon som jag älskar finns det självfallet allt fog i världen för att dra ut till försvar för den sanna bilden. Oavsett om målet för mitt intresse är en person eller, säg: ett fotbollslag. I vilket fall torde det vara bättre att tala än att tiga i ett sådant här fall.

    Theodor: Tack för tillrättaläggandet om Hillerdal.

    Håller med om den siste anonymes frågeställning: Vad ska de tro som inte lärt känna Jesus eller tagit del av grundläggande undervisning om honom? Här har vi kristna ett mandat som Francis Schaeffer formulerade väldigt enkelt: Fortsätt, fortsätt och därefter - FORTSÄTT!! Fortsätt att förkunna evangeliet i tider av framgång och i tider av motgång. Fortsätt!

    SvaraRadera
  5. Per Evert;
    Tack för ditt svar! Det är jag som har den tredje kommentaren här.
    Ja, man blir förvånad över det svar som man får av en del angående detta med Gardells bok!
    Har svårt att förstå,varför denne man inbjudes att tala i en del kyrkor ang.sin bok.
    Det är som jag skrev tidigare här,att har man Jesus i hjärtat,då är man verkligen inte intresserad av en lögn som denna man skriver!
    Ja,låt oss där vi går fram vara levande Kristus brev,som talar Guds ords sanningar,för en förlorad värld!
    Guds Välsignelse till dej Per Ewert!
    Karin S

    SvaraRadera
  6. Jag, som lärt känna Jesus men inte längre tror på honom som Gud, känner inte heller igen mig i Gardells bok. Frågan är om man kan plocka bort så många delar från Jesusberättelsen och fortfarande kallas kristen? Det borde falla på att definitionen av en kristen är någon som tror att Jesus var Gud, och att denne Gud dog för våra synder. Tror man inte det är man något annat.

    SvaraRadera
  7. En klok sammanfattning, Patrik. Det verkar finnas något slags kollektivt dåligt självförtroende hos alltför många kristna som tycker att bara någon uppburen kulturpersonlighet vill ta upp Jesus så känner man sig så smickrad att man sväljer allt. Även om budskapet i grunden inte kan sägas vara kristet, som du noterar.

    Det finns lika stor anledning som alltid att fortsätta lyfta fram budskapet att Jesus var - och är - Gud, den Gud som kom för rädda människan ur den fälla där vi har fångat oss själva.
    Om detta inte är korrekt är Jesus inte värd vår tillbedjan eller uppmärksamhet. Men det finns alla skäl i världen att tro att han faktiskt var - och är just den han sade sig vara.

    SvaraRadera