Det har varit en stimulerande dag i skolan idag! Först tittade vi i religionskursen på en intervju med Richard Dawkins på YouTube (Videon strulade när jag skulle spela upp den intervju med Göran Rosenberg jag vanligtvis brukar visa så jag fick byta lite snabbt.)
Förutom det vanliga pratet om avsaknaden av gudsbevis och om ruskiga religiösa människor kom de in på frågan om Dawkins tankar om framtiden när han började skriva i slutet av 70-talet. "Trodde du då att religionen skulle vara död i början av 2000-talet?" Jo, det trodde ju Dawkins faktiskt. Men han visade sig få helt fel. Precis som alla de vetenskapstillbedjare som trodde exakt samma sak redan för 150 år sedan - att gudstron skulle krympa allteftersom forskningen gick framåt och därmed avskaffade behovet av en Gud.
Men istället visar det sig att många forskare som tangerat de stora frågorna istället börjar sätta sin tro till den Skapare som många ansåg borde varit både död och begraven för mer än ett sekel sedan. Ganska intressant, inte sant?
Sedan på filosofilektionen hade vi ett fruktbart samtal kring ämnet "Varifrån kommer musiken?" Frågan ställdes ju av Ingmar Bergman i sitt sista offentliga framträdande, hans sommarprogram 2004. Med tanke på hur han ägnat hela sitt konstnärskap åt att förkunna en ateistisk världsbild, som ett slags freudiansk frigörelseprocess från barndomens prästhem, gav Bergman själv ett djupt tankeväckande svar på sin egen fråga:
”Musiken har vi fått som en gåva för att ge oss en föreställning om verkligheter och världar utanför den vi lever i.”
En gåva? Verkligheter och världar utanför vår egen? Vad mästerregissören egentligen avsåg med denna förklaring får vi kanske aldrig veta. Djupt tankeväckande är iallfall valet av psalm under Bergmans begravning, självfallet regisserad av honom själv:
Så tag då mina händer, och led du mig
Att saligt hem jag länder, O Gud till Dig
Varför valde den ihärdige gudsförnekaren just denna psalm på sin egen begravning. Kanske finns någon biktfader som vet mer än vi andra. Men visst kan det vara klokt att tänka om ibland. Även för ateisten.
Han tyckte väl den var vacker?
SvaraRaderaJag tycker det finns många musikaliskt vackra sånger som ändå har ett budskap jag inte ställer upp på. Sådana sånger skulle jag inte välja till min egen begravning. Vacker melodi verkar som en lite tam förklaring till Bergmans val.
SvaraRaderaPer Ewert: Lite väl drastiskt att dra sådana växlar på grund av ett låtval, tycker du inte det? Vi lever i ett samhälle där ingen kommer undan religionen och ingen kan ungå att påverkas av den. Hur, var och när Bergman kom i kontakt med den här låten har vi ingen aning om. Vad den betyder för honom vet vi inte heller. Men du, i likhet med alla religiösa som försöker införliva vetenskapen i er TRO, ser som vanligt saker som du vill se dom. Istället för att acceptera att du helt enkelt inte vet.
SvaraRaderaVad det gäller Dawkins så överskattade han människors förmåga till förnuftig tankeverksamhet och underskattade religionens och traditionens makt över människosläktet. Det är väl ungefär så han skulle säga själv antar jag.
Det som oroar mig är att du som lärare fokuserar på just den frågan, av alla intressanta frågor som ställs. En diskussion om varför det är tabu att kritisera religion på samma sätt som man kan kritisera politik eller fotbollslag vore betydligt mer givande för människor som förhoppningsvis formas till kritiskt tänkade individer i samhället.
Arvid: Men visst är Bergmans psalmval ganska intressant. Speciellt när det sätts i samband med hans egna funderingar kring frågan "Varifrån kommer musiken?", som han ställde i sitt sommarprogram.
SvaraRaderaOch jodå, det är visst av intresse att diskutera bra och mindre bra former av kritik mot olika världsbilder (ser att du riktar udden mot religiösa sådana snarare än ateistiska...). Men de måste väl ändå komma en bit nedanför själva huvudfrågan - finns det en Gud eller inte? Just eftersom det svar som vi väljer på den frågan styr svaret på i stort sett alla andra frågor.
Du missuppfattar helt mitt inlägg.Jag utgår ifrån att du missuppfattar mig med flit, för alla som läst Dawkins måste veta precis vad jag syftar på.
SvaraRaderaStalinismen och nazismen (som jag gissar att du främst tänker på) är inte bara OK att ifrågasätta, det är rent av så att samhället kräver av oss att vi ska ifrågasätta dom. Gör man inte det så blir ma inte accepterad i samhället.
Religioner däremot är det fult, oartigt och i vissa fall till och med olagligt att ifrågasätta
Varför ska någonting som ändåp har så stoir inverkan på vår hisatoria och våra liv inte få ifrågasättas och utsättas för prövningar och granskningar?
Som Dawkins säger i intervjun att så fort han ifrågasätter religion på samma sätt som man ifrågasätter andra saker så tycker folk att man är aggressiv eller att man går onödigt hårt fram osv... Ingen skulle säga så om det gällde ifrågasättande av t.ex. nazism. Eller Darwin, eller vcad som helst som inte är just religion.
Så, frågan igen då... Hur motiverar du för dina elever, som förhoppningsvis ska bli kritiskt tänkande individer, att all form av kritiskt tänkande måste läggas på hyllan just när det gäller religion?
Jag tycker frågan är extra relevant eftersom du är fellow vid Claphaminstitutet och er direktör nyligen i radio debbatterade för att religionsdebatten ska kvävas genom lagstiftning.
SvaraRadera