Nya numret av tidskriften Theofilos kom i brevlådan härom dagen. Huvudtemat var det kanske inte helt oväntade temat för en kristen tidskrift: Jesus. Jag hade förmånen att bidra med en artikel med fokus på den nyklassiska devisen "Jesus är svaret". Lustigkurrar brukar gärna skicka tillbaka devisen på volley med repliken: "Och hur löd frågan?"
Men faktum är ju att nästan oavsett vilken stor fråga det gäller, så har vi all anledning i att förankra svaret hos mannen från Nasaret. För, som läsaren av denna blogg vet, så ser jag ett oerhört behov av att lyssna till människors stora frågor. Det var också den första av de fyra punkter jag ville lyfta fram för läsaren att ta fasta på i ambitionen att kommunicera det kristna budskapet till dagens västerlänning. Här kommer punkterna i ultrakort sammanfattning:
1. Lyssna aktivt på människors existentiella frågor. Alltså: Inte bara låtsas lyssna, utan verkligen lyssna.
2. Tala tydligt! Våga gå emot strömmen av postmodernistisks snömos. Det människor verkligen söker idag är verkliga svar, efter att alltför länge ha hört att vi har alla svar inom oss. Det har vi inte. Det är därför vi söker.
3. Våga utmana! Vi behöver undvika fällan att göra budskapet så harmlöst att det inte skrämmer en kotte. För då attraherar det heller ingen. Budskapet om Jesus var, och är, värt att både leva och dö för.
4. Sanning och ödmjukhet i salig förening. Som bloggens läsare vet är detta en käpphäst som jag tar fram om och om igen. Det går att förena glasklara sanningsanspråk med en lika hängiven ödmjukhet och kärlek.
Här tror jag vi har fyra helt centrala nycklar. Självklart finns det fler. Men jag tror inte vi kan undvara dessa. Eller vad tror ni?
Rätt självklara punkter egentligen. Men ack så svåra att leva efter!
SvaraRaderaMvh Pelle