Mot heretikerna!

I veckans utgåva av Kyrkans Tidning tummar jag lite grann på min princip att undvika att gå i svaromål med andra som menar sig vara kristna. Tillsammans med Olof Edsinger och Anders Månsson har jag där en debattartikel där vi diskuterar den förbluffande tystnaden kring Jonas Gardells bok "Om Jesus". Då den presenterar en Jesusbild som ligger så långt från den bibliska och klassiskt kristna tron är det anmärkningsvärt att stora kyrkliga kretsar lämnat den helt okritiserad.

Som vi skriver i artikeln är en av postmodernismens konsekvenser att det numera inte längre finns några irrlärare. Något som omöjligghör all seriös teologisk reflektion, då ingen längre kan avfärdas för att avvika från den kristna tron. Men den inställningen blir självfallet helt ogörlig i den verkliga världen, där vi dagligen och stundligen hamnar i situationer där vi behöver skilja korrekta uppgifter från felaktiga. När går tåget? Har vi köpt blöjor eller inte? Vad kommer blodprovet att visa?

Tydliga svar har en självklar plats även i teologins och filosofins värld, där frågorna ju är av långt viktigare natur. Och just därför blir det än viktigare att skilja sanningen från lögnen.