Hoppas på Gud eller vetenskap?

Jaha, då verkar det plötsligt som att den kristna sidan "vann" i fallet Baumgartner. Inte för att hans sky-fall (kunde inte motstå den aktuella ordvitsen...) ingick i något slags världsbildstävling, men jag såg att ateisten Ricky Gervais efter hoppet twittrade:
"Hej Religion.
I dag har jag säkerställt att en fallskärmshoppare kom ner tryggt och säkert medan du har gjort så en flicka blev skjuten i huvudet.
/ Hälsningar Vetenskap"

Baumgartners hopp var alltså en del i en batalj mellan religion och vetenskap, och den senare segrade. Nu ser jag dock i Dagen att rymdhopparen sagt att "Om något går fel är Gud den enda som kan hjälpa." Så då måste vi väl i rimlighetens namn byta segrare i kampen, det var visst Gud som hade kontrollen, inte vetenskapen.

Nåväl, jag är nu i grunden inte alls speciellt road av att försöka göra varje händelse eller personlig berättelse till något slags tävling mellan världsbilder, där det hela tiden gäller att hitta en vinkling där man söker hitta en formulering som gynnar den ena sidan och motverkar den andra. Bitte Assarmo pekar i Världen Idag på några paralleller som visar hur banalt Gervais exempel blir:

"Som om vetenskap alltid är av godo. Som om religion alltid är av ondo. I själva verket skulle man lika gärna kunna uttrycka det så här:
"Hej Vetenskap.
I dag har jag bidragit till att människor skickar hjälp och förnödenheter till utsatta människor medan du har slösat pengar och resurser på en egotrippad fallskärmshoppare. / Hälsningar Religion"
Eller varför inte:
"Hej Vetenskap.
Under Andra Världskriget skänkte jag tröst åt soldater och civilbefolkning medan du hjälpte Hitlers läkare att mörda 5 000 handikappade barn.
/ Hälsningar Religion""

Nej, kan vi inte göra så helt enkelt att vetenskap får bedrivas och att människor får utföra sina handlingar utan att detta så att säga ska kidnappas av religionskritiker som hela tiden vill påpeka att närhelst vetenskap används så är religionen samtidigt på förlorarsidan. För så är det naturligtvis inte alls. De två kan och har länge kunnat samspela på sina respektive områden. Därför är det heller inte orimligt att den hoppande österrikaren kunde hänföra sin tacksamhet till Gud, lika gärna som till vetenskapen. I det senare fallet vet han kanske inte exakt vem som äras bör. I det förra fallet vet han det nog mycket väl.