Patrik Lindenfors har definitivt inte visat att Gud inte finns

Jag ska inte säga att jag har legat sömnlös över Patrik Lindenfors gästinlägg på temat "Därför tror jag att Gud inte finns." Men jag har känt mig, och gör för den delen fortfarande, en smula osäker på hur det bäst bör bemötas. Inte så att argumentationen är så vattentät att jag inte förmår slå hål på den. Utan snarare att den är lite trassligt formulerad, så det är lite klurigt att bemöta den på så tydligt sätt som jag skulle önska. Men jag måste ändå säga att det ateistiska credot var tunnare än jag hade förväntat mig.

Nåväl, såhär ser Patriks argumentation ut efter att han har fått möjlighet att förtydliga den. Den föreligger i tre steg. Vi tar ett i taget.

1. Naturlagarna fungerar så som vi kan uppfatta dem.
2. Vi kan inte uppfatta någonting som inte fungerar enligt naturlagarna.
3. Därför kan vi inte veta någonting om något utanför naturlagarna. Det går därför inte att veta om Gud finns eller inte.

Premiss ett är möjligen lite otydlig, men knappast problematisk. Problemet ligger i den andra. Utmaningen gällde att visa att det inte finns något utöver materia. Och om jag förstår Patrik rätt så förutsätter han a priori att det inte är möjligt att uppfatta (oklart om han avser uppfatta via sinnena eller förnuftet) något som inte fungerar (även här otydligt exakt vad "fungerar" avser). Men slutsatsen tycks visa att det är omöjligt att veta något om Gud även om han skulle existera.

Flera problem: Det är självfallet möjligt att en existerande Gud: 1) har designat naturlagarna, 2) kan agera i enlighet med dem, och 3) kan överträda dem. Naturlagarnas existens utesluter alltså inte Gud. Patrik har dessutom inte alls gett något argument för varför det inte skulle kunna finnas något utöver den naturliga världen. Argumentet utgör i bästa fall ett cirkelbevis som förutsätter det som skulle bevisas.

Nästa punkt:1. Naturlagarna fungerar så som vi kan uppfatta dem.
2. Anta nu existensen av något som inte fungerar enligt naturlagarna.
3. Då stämmer inte längre 1 eftersom vi existerar något som vi inte kan uppfatta. Vi har en självmotsägelse i vår logiska slutledning.

Även här bygger slutsatsen - i bästa fall - på ett cirkelresonemang som förutsätter att det inte finns något som kan överträda naturlagarna. Men det var ju just det som skulle bevisas! Argumentet står alltså fortfarande och stampar på ruta ett.

Slutligen:1. Naturlagarna fungerar så som vi kan uppfatta dem.
2. De räcker för att förklara verkligheten. (Vi är inte där ännu, men på väg dit.)
3. Då har vi en helt igenom sammanhängande bild av verkligheten som inte inkluderar någon Gud. Vi har inte visat att Gud inte finns, men att han är onödig som förklaring.

Inte heller här har Patrik bevisat något. Premiss två är i bästa fall en anti-from förhoppning om att naturlagarna en gång i framtiden skulle kunna räcka för att förklara hela verkligheten. Det vill säga: det som jag brukar kalla "atheism of the gaps". Patrik har fortfarande inte gett något argument för varför det inte skulle vara möjligt att något övernaturligt existerar.

Inte ens i den avslutande slutsatsen tycker han sig se skäl till att tro att Gud inte finns. Han har möjligen försökt visa att Gud inte är en nödvändig förklaring. Men den ståndpunkten kallar vi ju agnosticism, inte ateism!

Så - för att sammanfatta: på uppmaningen att ge skäl till påståendet "Därför tror jag att Gud inte finns" landar Patrik Lindenfors i ett "atheism ot the gaps" och ett cirkelresonemang som redan på förhand utgår frånatt Gud inte existerar, och når en slutsats som i bästa fall pekar på agnosticism, inte ateism.

Om det här är det bästa som ateisterna kan komma med, tror jag de gör väl i att drastiskt omvärdera sin världsbild.