Tacksam

Idag har det varit en fin dag med familjen. Störste pojken och andra tioåringar fick sing första Bibel i kyrkan och vi fick samtala kring vad det kan betyda i ens liv. Andre pojken fyllde nio och firades med flagga, presenter och fotbollsmatch (som de iofs förlorade som de nästan alltid gör, men det var roligt ändå). Tredjepojken fick ha roligt på söndagsskolan och tillsammans med familjen resten av dagen.

Och lillflickan sjöng födelsedagssånger med hjärnans lust och förgyllde, ja verkligen fyllde familjen med gyllene gjädje som hon brukar. Ursinnig som ett retat bi ibland, och sover inte alls så som vi skulle önska och behöva på nätterna. Men hon är en oskattbar gåva. För er som undrat över hur det gått för henne så har vi varit på kompletterande EEG-undersökning för att försöka få en orsak till den obehagligt kraftiga feberkrampen tidigare i vår. De hittade inga tecken på epilepsi i hjärnan, och har ännu inget bra svar på varför den blev så kraftig. Men vi bär med oss kramplösande medicin om något liknande skulle hända igen, och tackar Gud för att hon finns hos oss.

Lägg till detta en fantastisk fru, och en än mer fantastisk Fader i himlen. Det är visserligen en massa saker i livet som inte alls är som jag skulle önska. Men, som en elev nämnde i sin fria filosofiuppgift: Att visa tacksamhet är ett bra första steg till lycka. Det var så sant som det var sagt.