torsdag 12 maj 2011

Dörren stängs alltmer om samvetsfriheten

Jag skriver på Samvetsbloggen idag om riksdagens djupt beklagliga beslut att gå emot Europarådets beslut om samvetsfrihet i sjukvården. Hemskt trist det där när Sverige å ena sidan försöker agera världssamvete, men samtidigt slår till bromsarna när människor faktiskt försöker hänvisa just till sitt samvete.

1 kommentar:

  1. Jag har svårt att förstå den samvetsfrihet som det talas om här. Det verkar ju vara så enkelt för vårdpersonalen att värja sitt samvete: säg upp er och skaffa ett nytt jobb där ni inte behöver gå emot er övertygelse i arbetet. Enkelt.

    Om vården beslutar att man skall erbjuda aborter så har man väll som abortmotståndare en plikt att inte jobba där och direkt eller indirekt stödja aborter eller dödshjälp? På samma sätt har inte en vegetarian som vägrar arbeta med slakt rätt att kräva att få behålla ett arbete på Scan eller en radikal pacifist rätten att få arbeta som yrkesmilitär om denne vägrar ägna sig åt våld eller krigföring.

    Det enda fall där det är vettigt att ge folk särskilda lagstadgade undantag på grund av personlig övertygelse är i fall gällande obligatorisk militärtjänst eller liknande, där individer faktiskt tvingas av staten att utföra ett yrke. Det är även acceptabelt att t.ex. elever som av samvetsskäl inte vill dissekera djur eller som kräver vegetarisk mat i grundskolan kan kräva detta, då de på grund av skolplikten faktiskt är tvingade att närvara. Men vem håller en pistol mot vårdpersonalens huvud och tvingar dem att fortsätta arbeta som sjukvårdare i en bransch som gör i deras ögon omoraliska grejer?

    Sedan är det naturligtvis en annan sak om sjukvården självmant kan sätta personalen i en avdelning där de inte behöver utföra saker de motsätter sig om de ber om detta. De har bara ingen moralisk rätt att kräva att få ha kvar sitt jobb om de vägrar utföra det.

    SvaraRadera