Nej, det här går inte. Det har nu gått en vecka sedan de fasansfulla dåden i Norge, och jag är ännu inte i närheten av att kunna smälta det som skett. Planeringen, aktionen och efteragerandet av mördaren är av så djävulskt slag att det är så svårt, så svårt att komma över även för mig, som inte har några bindningar över huvud taget till de mördade.
Jag har ikväll skrivit klart ett första utkast till text i Claphaminstitutets artikelserie i Världen Idag om dödssynderna. Tema: vrede. Aktuell koppling: alltför uppenbar. Förhoppningsvis lyckas vi arbeta igenom texten för publicering i nästa vecka.
Jag har samtidigt funderat en del över de förslag till åtgärder för att förebygga den här typen av extrem brottslighet som presenteras i den mediediskussion som generellt har förts på ett sakligt och värdigt sätt. Ja, det blir alltför endimensionellt att säga att hotet mot samhället främst ligger i olika ideologier eller religioner. Och ja, det ligger mycket i det flera säger om att hotet ligger i extremismen, den väpnade fanatismen. Men samtidigt drar jag mig till minnes en passage i Martin Luther Kings fängelsebrev, ett av de absolut mest välformulerade stycken som skrivits om ett bibliskt förhållningssätt till samhället.
Från sin fängelsecell adresserar King andra pastorer som bekymrar sig över att han i medierna pekas ut som just "extremist". Han drar paralleller till andra historiska förebilder som agerat på ett frimodigt och för samtiden extremt sätt, och skriver:
Frågan är alltså inte om vi skall vara extremister, utan vad för slags extremister vi skall vara. Kommer vi att vara kärlekens eller hatets extremister? Kommer vi att vara extremister för att bevara orättfärdigheten eller för att utbreda rätten? I den dramatiska scenen på Golgota kulle korsfästes tre män. Vi får aldrig glömma att alla tre korsfästes för samma brott: extremism. Två var omoralens extremister och sänkte sig alltså djupare än sin omgivning. Den tredje, Jesus Kristus, var en kärlekens, sanningens och godhetens extremist och höjde sig alltså över sin omgivning. Kanhända Södern, nationen och världen står i stort behov av kreativa extremister.
Gud give att så kunde bli fallet även hos oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar