Begravning

När jag var elva fick jag en bibel som gåva av församlingen där jag gick i barnverksamhet. Min fru fick en likadan i något högre ålder. Med tid och nyöversättning har vi dock båda skaffat andra biblar, och de röda exemplaren med sina namn, dedikationer och ungdomligt färgade understrykningar blev liggande.

Vad gör man med en bibel som använts färdigt? Jag vet inte hur ni gör när ni förpassar en helig skrift till de sälla jaktmarkerna? Slänga i soporna känns omöjligt. Återvinning? Tja, kanske, men ingen hedrande plats att lämna en bibel på. Vissa biblar har jag gett bort till olika boksamlingar, men en personlig? Bränna känns ju vanhelgande. Låta ligga och damma igen på en hylla tills den faller sönder av sig själv likaså. Återstår gör då: den judiska varianten.

Ortodoxa judar har en tradition att när en torahrulle slitits ut eller skadats så mycket att den inte längre kan användas i gudstjänsten grävs den ner i jorden. Jag tycker det är en fin tradition som helighåller Guds ord och också hjälper oss att visa vördnad för det Gud har gett människan genom sin lag.

Så idag tog jag en spade och två röda biblar och begav mig längst bak i trädgården under en björk där vi låtit gräset växa högt. Någon må anse mig vara fånig. Det tar jag gärna. Jag uppskattar de där rituella handlingarna som väcker mitt hjärtas förundran för Guds under. I sammnträdesvärlden lägger man mer eller mindre oviktiga papper "till handlingarna". Att i djup tacksamhet få återbörda Guds skapande ord tillbaka till den jord ur vilken vi alla kommer, det är större.