Jag noterar idag en intressant parallell i var det betecknas som comme il faut att använda bilder för att chockera och bilda opinion. Läs mera på Samvetsbloggen.
Nåväl, jag hade utlovat en liten sågning av känd bok. 600 000 böcker tror jag han har sålt, Jonas (artistnamn!) Jonasson. Men jag tycker nog ändå inte du behöver gå åstad och skaffa "Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann". Jag tjuvläste fruns ex som de läser i sin dambokklubb av pålysningarna om Forrest Gump-vibbar och intressanta kopplingar till 1900-talshistorien. Men blev klart besviken.
Visst, Jonasson är en synnerligen flyhänt författare med en fantastisk fantasi att knyta ihop en kul/spännande berättelse. Men det fanns ju inget som helst djup i berättelsen! Så kopplingarna till Forrest Gump var väldigt överdrivna. I den filmen fanns det en värme och en medmänsklighet som jag tyckte mycket om. Medan hundraåringen Allan och hans kumpaner genom livet i huvudsak verkar drivas av ett enda intresse: att få en skvätt brännvin.
Och det är klart, det är ju mer inspirerande att läsa en bok där inte samtliga inblandande har i stort sett samma burdusa, distanserade och genombanala inställning till livet. Det där kan vara kul en stund. Men inte en hel resa genom nutid och dåtid. Baksidetextens citat där Lasse Berghagen gav omdömet "Den roligaste bok jag någonsin läst" borde ha varit varning nog. Nej, skaffa ni andra böcker som sommar- eller höstunderhållning. Så kul var det inte, herr Jonasson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar