Jag har nyligen läst den allegoriska Häxan och lejonet ytterligare en gång; vi har det som familjetradition att jag läser den för barnen när de fyllt sex år. Ikväll kommer jag att tänka på CS Lewis formulering när de båda systrarna sörjt hela natten över Aslans död.
"Jag hoppas att ingen som läser den här boken någonsin har varit så sorgsen som Susan och Lucy den natten, men om du har det - om du har varit uppe hela natten och gråtit tills du inte hade fler tårar kvar - då vet du att efter en sådan sorg kommer ett slags lugn. Det känns som ingenting ngåonsin skulle kunna hända mer."
I natt är den natten. Allt var slut för lärjungarna, Maria och de övriga kvinnorna i Jesu närhet. Allt hopp var ute. Nederlaget på korset syntes totalt. Kvar var nu bara tomhet.
Men det var inte slut. Gryningen skulle komma igen. Den stora gryningen för hela mänskligheten. På söndag kommer den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar