Ser i Dagen att våra "kollegor" på Andreasgymnasiet blivit prickade av Skolinspektionen för att lärare hävdat att homosexualitet är synd. Jag har inte läst in mig på sammanhanget och kan därför inte kommentera ordval eller förhållningssätt. Men det är förstås klart anmärkningsvärt att - vilket jag möjligen kan tänka mig är fallet här - att lärare exempelvis på rak fråga ombetts svara på vilken sexualetik de representerar, eller vilken sexualetik som Bibeln förkunnar, och om skolan står för den.
Jag hade själv en filosofilektion för några veckor sedan när vi diskuterade sexualetik. Alltid angeläget, alltid brännande. Men aldrig säker mark. Någon elev sade för övrigt att han kände sig klart obekväm i diskussionen - inte med att försvara sin klassiskt kristna ståndpunkt, men att det känns som att man behöver tassa så fruktansvärt på tå, att inte våga säga sin åsikt utan att stämplas ut ur samhället.
Jag känner mig rätt trygg i att lägga ut en komplett lektionsplanering att nagelfara för hugade intoleransjägare därute. Men en av de spikar jag slog på var att vi måste kunna ha en saklig diskussion kring sexualetik där man fritt får argumentera för sin etiska position. Oavsett om den är grundad i klassiskt kristen etik (sex hör hemma mellan en man och en kvinna i ett livslångt äktenskap) eller i Tännsjö (allt är OK, inklusive incest och annat som idag är förbjudet så länge ingen skadas). Man måste samtidigt få problematisera dagens politiskt korrekta position som ställer sig mitt emellan dessa motpoler och menar att ingen annan ståndpunkt får hävdas.
Några elever som anförde en klassisk inställning argumenterade(i likhet med Tännsjö) mot mittenpositionen. Några elever som stod mer åt det liberala hållet i den på linjen-värderingsövning blev sura och gick ut. Kanske hade flera i det politiskt korrekta lägret gjort likadant. Själv finner jag det självklart att varje människa har full rätt att argumentera för sin sexualetik, och även att beskriva olika handlingar som synd i ett öppet samhälle utan att sparkas ut som etiskt och demokratiskt oacceptabel. Alla behöver inte hålla med, men man har rätt att yttra en åsikt. Annars är det något radikalt fel med samtalsklimatet i samhället.
Hej Per!
SvaraRaderaI Dagenartikeln står det att "skolan LÄR UT att homosexualitet är synd".
Det är knappast samma sak som att uttrycka en åsikt.
Åsikt förresten, är det inte TRO det handlar om?
Enligt den troende är det väl ändå GUD som är måttstocken, annars tappar syndabegreppet all sin relevans.
Är det inte dags att vi på allvar börjar fundera på vilka krafter vi indirekt legitimerar genom detta ständiga tjat om politiskt korrekt?
SvaraRaderaFör en tid sedan besökte jag en motorklubb för att en bekant till mig som är medlem hjälpte mig med min krånglande baklucka. Jag chockades över att man där hade fyllt en hel vägg med politiskt inkorrekta tidningsurklipp med svepande påståenden och ytterst selektiva "fakta" om invandrares brottsbenägenhet. Och om homosexuella förstås. Vad jag kunde förstå, var sd-sympatisörer mycket kraftigt överrepresenterade i den klubben. Och precis som så många högerkristna, satte de en ära i att inte vara PK. Jag hade ingen lust att fråga min hjälpsamme vän vad bilintresse och... hmm, "patriotism" hade med varandra att göra, även om jag fortfarande undrar...
Dessa jänkarintresserade sverigedemokrater skiter blankt i Gud och Jesus; de super och svär och tycker att sex utanför äktenskapet är trevligt och bra. De enda religiösa man hittar där är möjligtvis vikingarockens hyllningar till våra fornnordiska avgudar. Men av någon anledning tycker de inte om invandrare och vill inte att bögar ska gifta sig. Alltså har de inget emot stödröster från frikyrkofolk.
Men min fråga är: Hur länge till ska vi ställa upp på att ge dem eldunderstöd genom att använda det gamla debattekniska slagträet PK? Och på så sätt indirekt legitimera deras grumliga åsikter.
Min bestämda åsikt är att det allra mesta som är PK är det därför att det råder en bred politisk konsensus om att det är det enda vettiga.
Gå gärna in på t ex http://politisktinkorrekt.info/ och se efter om du verkligen vill göra gemensam sak med dem och glorifiera det politiskt inkorrekta, upphöja det till någon slags rättfärdig norm för vad den ”tysta majoriteten” egentligen tycker men inte får uttrycka offentligt pga det enorma åsiktsförtryck som råder.
Tore, bra kommentar.
SvaraRaderaJag reagerar på samma sätt på detta - som Du skriver - debattekniska slagträ.
Per, skippa begreppet och underlätta samtalet/diskussionen.
http://hakans-blogg.blogspot.com/2010/09/politisk-korrekthet-ar-ett-begrepp-som.html
http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/20/debattera-hederligt
Om vi tittar på homosexualitet ur ett kristet perspektiv så anses äktenskap mellan dem två fel. För äktenskap ska endast vara avsett för man och kvinna. Men vad hände då med hela saken med att Gud älskar alla oändligt mycket och lika mycket?
SvaraRaderaHan ger oss olika gåvor och förmågor helt enkelt.
Jag tror att samhället har svårt att se homosexualitet som en vanlig sak på grund av det gamla tänket som ligger kvar. Som skapades mestadels för det kristna normen om hur ett äktenskap ska vara.
Kanske missförstod inlägget annars så fick jag i alla fall något sagt.
Sen så vill jag tillägga att jag inte är kristen.
En sen respons men...
SvaraRaderaFör att klargöra. Äktenskap är ur sk klassiskt kristen tro mellan en man och en kvinna. Det behöver inte ha med frågan om homosexualitet att göra. T ex skulle det vara möjligt ur ett formellt perspektiv att då viga en homosexuell man med en homosexuell kvinna. Det är inte så att äktenskapet nekas homosexuella utan att äktenskapet definieras som förbundet mellan en man och en kvinna.
Som jag ser det händer det inget med att ”Gud älskar alla oändligt mycket”. Är inte singlar lika älskade som par? Guds kärlek är inte speciellt uttryckt eller gällande speciellt de som ingått äktenskap. Vad är det förresten som konstituerar äktenskapet? Jag tror inte det är kärleken, för den gäller alla. Här menar jag att det finns en viss åtskillnad på eros och agape, agape bör finnas mellan alla medan eros bör samexistera med agape (ett stort ämne om sexualitet och hur vår könsidentitet formas o s v). Jag tror det är det frivilliga förbundet, löftet som en man och en kvinna ger varandra för att bli ett, en enhet som ofta kallas familj. Inte så att det nödvändigtvis innebär barn men är en god form och en möjlighet för att ta emot barn om Gud ger den gåvan.
Håller verkligen med om att Gud gett oss olika gåvor och förmågor. Och dessa gåvor och förmågor tror jag Gud har en tanke och plan med. Därför har han gett anvisningar för hur vi kan, inte måste, hantera våra relationer och olikheter på ett gott sätt så de blir till uppbyggelse för _alla_.
Synen på homosexualitet har inte varit sund och bör förändras, absolut, inget som endast gäller kristna eller kristna läder. Men jag hoppas och tror att det finns en möjlighet att bygga förtroende och goda relationer också med ett bevarat äktenskap. Det borde inte vara någon särskild fördel att vara gift, eller nackdel att inte vara det. Det skulle vara diskriminering. Men visst är det så att vi är olika? Det finns homosexuella som inte vill att äktenskapet ska vara för likakönade, för deras relatio
(ops, missade sista meningen)
SvaraRaderaför deras relation är något annat och de vill inte tryckas in i heteronormfacket. Vi kanske helt enkelt får vara olika?