måndag 6 september 2010

Friskolor eller friskolefritt?

Okej, det får bli ett litet politiskt inpass till. Vi hade politikerdebatt idag på Kungsgymnasiet, där jag höll i utfrågningen. Alla riksdagspartier dök något överraskande upp (varav två lite försenade, men ändå), så det blev en riktigt bra möjlighet för eleverna att ta del av partiernas budskap.

Själva debatten följde ganska givna spår, mest intressant blev det väl i den för oss så aktuella friskolefrågan. Inte minst framkom det hur genomskinligt en del politiker försöker smeka aktuell publik medhårs, fast man egentligen tycker något helt annat. Vilket förstås känns rätt oseriöst. Här låtsades S-representanten som att deras parti egentligen var helt och fullt för religiösa friskolor, vilket förstås är en ganska grov förenkling - speciellt i Jönköping där vi bor.

Allra snärjigast blev det förstås för Vänsterns representant, som försökte påskina att de egentligen bara var mot vinstdrivande skolor. "Ni är ju en annan sorts skola", försökte hon. "Så du menar alltså att ni tycker att den här skolan ska få finnas?" replikerade KD:s talesman. Nej, det kunde hon ju inte hålla med om och ljuga åhörarna rakt upp i ansiktet. Men, skyndade hon sig att tillägga, friskolor är ju segregerande, så att bara de rika går där. Och det är klart, det låg ett visst överseende men mest ett "jotack, där har vi en som inte vet ett ringaste dyft vad hon pratar om" i skrattet som följde från elevskaran som nog kommer från så olika bakgrund som det är möjligt. Så där blev det väl ett ganska präktigt självmål...

Men utanför den rent partipolitiska diskussionen är det fortfarande klart viktigt att lyfta människors rätt att välja en kristen skola. Jag är i skrivande stund inbegripen i en diskussion på Humanistbloggen - gå gärna dit och ge stöd i debatten - om föräldrars rätt att fostra sina barn efter den religiösa/filosofiska grundsyn men önskar. Det står inskrivet i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men Humanisterna svävar betänkligt på målet vad gäller dessa rättigheter.

Kanske en varningssignal så allvarlig som någon.

Edit. Dagen tar upp ämnet i dagens tidning. Ungefär samma resultat där: förhållandevis brett stöd, men klar anledning till oro från vissa politiska håll.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar