Vi har i helgen haft styrelsemöte med Evangeliska Frikyrkan, ett möte som idag lördag integrerades med samfundets årliga missionsseminarium. En mycket inspirerande indier föreläste om det höga pris i form av förföljelse, lidande och kanske till och med död som kan vänta en kristen missionär. En inspirerande motvikt för vår västerländskt bekväma och väl inrutade tillvaro där minsta tröskel kan göra att man väljer en annan väg. Men den som insett det oerhörda värdet på ett liv i Guds rike inser också vilket pris man kan tänka sig att betala för att få leva detta liv och förmedla det till andra. Flera av talarens poänger tangerade tankar jag tagit upp i den snart kommande Guldet blev till sand. Den igenkänningen gjorde mi också extra inspirerad.
I veckan hade jag också förmånen att föreläsa om att kommunicera evangeliet i en sekulariserad kultur för en svensk missionsorganisation. Det extra spännande var dock att jag var inbjuden för den - åtminstone fram tills nu - ovanliga situationen att tala till en målgruppen som utgjordes av utländska personer som rest till vårt land för att sprida evangeliet till ett gudsfrånvänt Sverige. Tiderna förändras sannerligen!
"...målgruppen som utgjordes av utländska personer som rest till vårt land för att sprida evangeliet till ett gudsfrånvänt Sverige. Tiderna förändras sannerligen!"
SvaraRaderaJag tror minsann att det går framåt för sekularismen.
Patrik N
SvaraRaderaFrån ett nollläge är det svårt att gå bakåt. Kristendomen i västvärlden har sin lägsta baslinje i Svedala ankdamm.
Hade jag varit ateist hade jag varit orolig...
Nu kan jag som teist bara vara rolig.
God fortsättning på inkarnationens härliga högtid.