onsdag 4 januari 2012

En bibliskt baserad företagsvärld avslutar artikelserien om samhällets pelare

Idag avslutar vi den artikelserie om samhällets sju grundpelare som jag skrivit i Världen Idag (kulturartiklar endast tillgängliga för prenumeranter, därför ingen länk). Dagens artikel handlar om företagsvärlden, en ständigt skandalomsusad del av samhället. Just därför är det av yttersta vikt att inte lämna över allt företagande till samhällets destruktiva krafter, utan istället låta kristna värden som ärlighet, långiktighet och frikostighet genomsyra affärsvärlden. Jag skriver (och tyck gärna till om den sammanfattande analysen):

"...En biblisk syn på ekonomi tar spjärn mot det senaste seklets båda stora ideologier. Varken liberalismen och socialismen ger en mänskligt och moraliskt hållbar grund för ekonomin. Liberalismens fader Adam Smith menade att om alla försöker maximera sin egen vinst kommer de flesta i slutänden också att få det bättre. Denna hållning är kallhamrat pragmatisk. Den undviker att ta en nödvändig moralisk ställning, och den lämnar alltid ett antal människor i ekonomiskt armod. Inte heller socialismen erbjuder någon objektiv moralisk grund. Materia är allt som existerar, och i avsaknad av Gud blir den mänskliga historien en ständig konflikt om resurser, med målet att revolutionen i framtiden ska tvångsfördela alla resurser och skapa ett jordiskt paradis.

Teologen Michael Novak har illustrerat samhället som en pall med tre ben: politisk frihet, ekonomisk frihet och moraliskt ansvar. Om något ben kapas kollapsar pallen, och därmed samhället. Denna bild kan även få sammanfatta hela vår artikelserie. Varje samhälle byggs på de sju grundpelare som vi nu under några månader har fördjupat oss i. Varje pelare kan fyllas med ett sekulärt innehåll, där varje människa bara är en darwinistisk biprodukt utan högre syfte än att överleva och sprida sina gener vidare. Men de kan också fyllas med en biblisk grundsyn där människan inte bara finns till för sig själv. Istället är hon kallad att göra gott, att älska sin nästa som sig själv och att förvalta jorden väl - inte bara för dagens medmänniskor, utan även för morgondagens. Vilken grundsyn som utgör den mest hållbara grunden för ett gott samhälle torde vara tämligen uppenbart."

Egentligen hade jag ett annat större skrivprojekt som låg i översta lådan och väntade i höstas, men den här artikelserien hade ett så spännande tänkt upplägg att jag inte kunde låta bli att tacka ja när förfrågan kom att skriva den. Hoppas att artiklarna har fått vara till inspiration och vägledning för människorsom verkar inom de här olika delarna av samhället.

När den här serien nu är färdig och publicerad blir det (förhoppningsvis!) tid att plocka upp det där andra projektet på skrivbordet igen, och även sätta full fart med några av vårens redan inbokade händelser. Ska försöka hinna presentera den första imorgon!

15 kommentarer:

  1. Här är ett mycket gott exempel på en falsk dikotomi --->

    "Varje pelare kan fyllas med ett sekulärt innehåll, där varje människa bara är en darwinistisk biprodukt utan högre syfte än att överleva och sprida sina gener vidare. Men de kan också fyllas med en biblisk grundsyn där människan inte bara finns till för sig själv. Istället är hon kallad att göra gott, att älska sin nästa som sig själv och att förvalta jorden väl - inte bara för dagens medmänniskor, utan även för morgondagens. Vilken grundsyn som utgör den mest hållbara grunden för ett gott samhälle torde vara tämligen uppenbart."

    Sedan undrar jag vad en biblisk syn på ekonomi egentligen innebär, det tycks mig som om du inte beskriver det alls i din text. Och i vilka delar av Bibeln kan man hämta inspiration till sådan ekonomi? Även Gamla Testamentet eller bara det Nya?

    Hur tycker du att en biblisk syn på ekonomi tycks fungera i de länder (tex Israel) fär Bibeln har haft stor genomslagskraft i samhället? Och hur tycker du att en biblisk ekonomi fungerade i Sverige på den tid då vi var mindre sekulära än idag?

    SvaraRadera
  2. Patrik N: Vad är Humanisternas syn på ekonomi? Finns det en sådan? Om inte, finns det iaf något som skulle kunna kallas för en humanistisk syn? Otänkbart är det ju inte om humanism är något som kan beskrivas som människan i fokus, mänskliga rättigheter, osv, eller kanske även om man tar det från den vetenskapliga ändan och hänvisar till vetenskapliga resultat om ekonomi. Spec. viktigt om ni skulle ta efter feministernas dåliga exempel och bilda ett politiskt parti.

    Fundera lite mer på sånt du innan du anmärker på grandet i andras ögon.

    Frid.

    SvaraRadera
  3. Lennart,

    I min kommentar finns inte, förutom påpekandet om den falska dikotomin, en endaste anmärkning. Bara frågor. "Anmärkningarna" uppstår i dig när du instinktivt vill försvara någonting. Trots att det ännu inte angripits.

    Allt gott.

    SvaraRadera
  4. Patrik: Ärlighet, långsiktighet, en överlåtelse till att rätt förvalta och förmera jordens resurser och att ge vidare till andra de resurser man lyckats förmera - där har du några inslag i en biblisk syn på ekonomi. Frågan är hur dessa dygder motiveras i en strikt darwinistisk värld?

    SvaraRadera
  5. Ateistisk Darwinism är ren o skär egoism, klädd i naturövertroendets språkbruk. Är jag stark ska jaaaag förmeras och reproduceras. De svaga kan ätas till frukost och de mittemellanstarka kan duperas o utnyttjas!

    Empati o medkänsla är svagheter i en strikt sådan världsbild! Ja drar du ut konsekvenserna är Scheins kommentar utmärkt: vi är en kort para yes i den kosmiska natten.

    Ära vare Fadern o Sonen o den Helige Anden att det INTE är så i evigheternas evighet! Amen!

    SvaraRadera
  6. Kort Parantes ska det stå innan Autokorrigeringen slog till med gudomlig kraft! :-)

    SvaraRadera
  7. Per Ewert,

    "Frågan är hur dessa dygder motiveras i en strikt darwinistisk värld?"
    De motiveras mycket enkelt genom att de leder till välstånd och lycka för så många som möjligt. Svårare än så är det inte att leva och agera i en "strikt darwinistisk värld".

    Hur ser ditt motiv ut att följa dygderna (vid sidan av "Det står i Bibeln")?

    SvaraRadera
  8. Patrik N: Frågor är precis vad jag också har, som du dock nogsamt undviker.

    SvaraRadera
  9. Lennart,

    Humanisterna uttrycker ingen särskild syn på ämnet ekonomi i idéprogrammet.

    Vad sägs om att nu fortsätta diskussionen kring ämnet för Per Ewerts bloggpost?

    SvaraRadera
  10. Patrik: Nja, de där dygderna framstår nog som ganska kontraproduktiva i en darwinsitisk värld, där värnandet om de egna generna överstiger alla andra dygder. Och ett sådant samhälle vill jag definitivt inte se. Ytterst få andra heller. Nietzsche kanske, men jag hoppas att du inte önskar liera dig med hans etik.

    Och som du vet härleds de flesta av de centrala dygderna inte strikt ur vissa bibelcitat, utan ur den naturliga lagen som både Bibeln och vårt samvete vittnar om. Guds existens och vilja gör dem dessutom objektivt gällande, vilket naturligtvis inte är fallet om människan enbart är en evolutionär biprodukt.

    SvaraRadera
  11. Pagtrik N: Tack för klargörandet. Humanisterna har alltså ingen moral alls, iaf inte m.a.p. ekonomi. Gäller samma om humanism i allmänhet?

    Ang. ämnet är det självklart relevant att även jämföra med alternativen i dessa frågor. Har du inget bättre att komma med så har du ju just inget bättre att komma med.

    SvaraRadera
  12. Men Lennart, inte kan man väl säga att Förbundet Humanisterna saknar moralsyn om ämnet ekonomi inte berörs specifikt i idéprogrammet? Ämnet moral i sig behandlas ju utförligt.

    SvaraRadera
  13. "självklart relevant att även jämföra med alternativen". Tveklöst är det så men du låter ju oss inte ens påbörja en diskussion om bloggpostens centrala tema. Det kunde man ju börja med.

    Adjö troll.

    SvaraRadera
  14. Patrik N: Vad exakt är det i bloggpostens centrala tema som DU vill diskutera egentligen? Den "falska dikotomin"? Troll på dig själv kanske? Inget hindrar dig från att skriva vad du vill, iaf inte jag. Var så god och skriv något klokt om etik och moral i ekonomi, förslagsvis utifrån dina egna referenspunkter.

    På återseende, igen. :-)

    SvaraRadera
  15. Nej, inte auf Wiedersehen, utan Tschüss. Du har blivit ointressant att föra en diskussion med.

    SvaraRadera