Några korta rader (mer är det inte värt) som respons på den sedvanligt generande mediehajpen kring yttereligare en synnerligen svag men teologiskt omtänkande historisk källa till Jesu liv. En kort förklarande text från det icke speciellt apologetiskt inriktade CNN. Också en kommentar från en nytestamentlig forskare. Mer än så tror jag knappast vi behöver lyfta fram.
En enkel historievetenskaplig grundregel bara: nyupptäckta källor med motsägande information skriver om historien om och endast om dessa källor är bättre än de vi redan har. Om deras källvärde däremot är radikalt sämre än de vi redan har - varför då bry oss om dem överhuvud taget?
I TV häromdagen var det någon som sa att det enda som det här tydde på var att det redan run 300 e.Kr. kan ha funnits en kristen inriktning som trodde så här (tror det var Aktuellt).
SvaraRaderaÄr dokumenten äkta så är de ju intressanta ur ett historiskt perspektiv, så visst ska vi bry oss om dem.
Ja, men det är ju inte precis nytt att det funnits gnostiker av olika slag. Eller pseudoevangelier och idéer om Jesus på olika vis. Att några Karl XII-diggare i vår tid spekulerar kring ifall han ändå hade ett förhållande med Aurora Königsmarck, bör väl ändå inte föranleda framtida forskare att ompröva synen på Karl XII:s familjeliv - och knappast ens synen på Karl XII-diggarna.
SvaraRaderaJag ifrågasätter precis som Per Ewert nyhetsvärdet i detta. Dessutom är ju fragmentariska texter alltid lite svårtolkade, när de inte kompletterar andra fragment, vilket C S Lewis ger ett roligt exempel på í sin bok "Att sila mygg och svälja kameler" (Libris). Ett uppseendeväckande "fragment-påstående" kompletterar Lewis hypotetiskt med 'försvunna' raden "...som folk trodde. Så fel människor kan ha."
Tänk om Jesus även enligt det här nyfunna fragmentet sa nånting i den här stilen: "Min fru kan hon inte bli. Men lärjunge går bra."