Jag är inte överdrivet förtjust i att bedriva polemik och behöva ägna massa energi åt att hålla stånd mot diverse angrepp. Jag är mycket mer förtjust i att förkunna och förmedla det glada budskapet - evangeliet. Men ibland blir angreppspolitiken från sådana i den grupp som kallar sig Humanisterna så frekvent att vissa av oss upplever att vi behöver lägga mer energi än vi önskar till att gå till motvärn.
Jag har flera gånger försökt hitta områden där både kristna och sekulära humanister skulle kunna hitta gemensamma referenspunkter till försvar för ett mer humant samhälle och till skydd för människan, inte minst i fjolårets debatt med Torbjörn Tännsjö. Men vid det och andra tillfällen har jag gång på gång upplevt hur en stor majoritet av dem som kallar sig Humanister har satt ett större värde på att håna eller bekämpa kristna än på att samverka i humanistisk anda. Råkade just nu se bland kommentarerna på YouTube (där debatten nu setts över 3000 gånger) att någon ger den lindrigt balanserade sammantagna analysen att "Per Ewert är en [svordom] idiot från vad jag kan se". Jag tar inte jätteilla vid mig, eftersom jag ser sådana här formuleringar som mer riktade mot min roll som debattör än mot mig som person. Men visst är det beklagligt att skälen att se ner på religiösa människor för många verkar vara långt viktigare än att försöka bygga ett gott och omtänksamt samhälle.
Nu ser jag att även Unga Humanisters nyligen avgångna ordförande Jessica Schedvin kastar in handduken med motiveringen: "Nu är det mer än en månad sedan jag lämnade ordförandeposten i Unga Humanister och medlemskapet i Humanisterna. Det är nu jag fattar hur stor del av mitt liv det fick ta och hur mycket felprioriterat det var att försöka gå in och förändra någonting som inte gick att förändra. Att förespråka en mer positiv retorik för ett gäng religionshatare går inte."
Tråkigt. Men kanske ofrånkomligt för den som vill något mer än att bara bråka med meningsmotståndare.
Imorgon ska jag åka och besöka två av landets kristna gymnasieskolor i rollen av ordförande för vår organisation KLEO. Det ska bli gott att knyta starkare kontakter för byggandet av en öppnare och varmare skolvärld. Resten av veckan ska jag jobba dedikerat med redaktörens kommentarer till min kommande bok, där jag vill försöka hjälpa många till ett värdigare liv - utan att ständigt försöka slå ner på mina medmänniskor. Dessa uppgifter tycker jag känns klart mer meningsfulla än att ägna all energi på att bekämpa alla som inte tycker som jag. Hade varit roligt om många fler av dem som kallar sig Humanister hade tänkt detsamma.
Om nu religiösa bara slutar göra onda ting i religionens namn så kan vi fortsätta vårt positiva arbete (vilket är det mesta av Humanisternas verksamhet, om än inte lika synlig). Tills dess får jag väl beklaga om du tycker det är obehagligt att få kritik precis som en företrädare för vilken politisk åsikt som helst.
SvaraRaderaDen dagen skolmissionen upphör slutar jag att debattera. Promise.
SvaraRaderaJag ställer upp på samma villkor som Grepe. Barnens tankefrihet är absolut viktigast, och att vi svarar på missionen är följaktligen grundläggande.
SvaraRaderaSom sagt, det där med att motarbeta alla ståndpunkter utom den egna känns väldigt obehagligt i ett öppet samhälle. Kanske ska vi tolka det som att alla personer och åsikter ska vara välkomna i skolan utom den som säger att människan är skapad till Guds avbild och älskad av honom? Ett sådant samhälle vill åtminstone inte jag ha.
SvaraRaderaSkolan är inte främst en institution för åsikter. Att människan är skapad är inte en åsikt utan en utsaga om den objektiva verklighetens beskaffenhet.
RaderaPuttrik L
SvaraRaderaHur gammal är du?
Du tycker inte att det är lite polemiskt att döma humanisterna efter en anonym kommentar på YouTube? Jag skulle i alla fall försvara dig om någon som likt jag, kritiserar religion, skulle göra det genom att kalla dig öknanmn.
SvaraRaderaAllt positivt du gör, allt du gör för en bättre värld, varenda gång du generöst sträcker ut handen till en behövande, är guld värt! Jag är tacksam för att du gör det.
Men det ger dig inte rätten att påstå saker om hur världen fungerar eller vad någon Gud menar att jag bör eller inte göra, utan att jag kritiserar dig. Eller åtminstone ber dig bevisa att dina påståenden stämmer.