Idag kan jag då släppa nyheten att den 15 mars släpps boken Gud och hans kritiker – en antologi om nyateismen (CredoAkademin). Jag har fått det hedrande uppdraget att skriva bokensinledningskapitel om nyateisternas retorik. Att arbeta med det kapitlet var till lika delar spännande och förfärande. Men jag hoppas att resultatet kan bli belysande och givande för läsarna. Vad gäller övriga författare i boken utgörs de av idel ädel adel; Mats Selander skriver flera kapitel och är dessutom bokens redaktör; Stefan Gustavsson och andra dugliga svenska författare medverkar också. Allra mest spännande är kanske att kapitel nummer två skrivs av ingen mindre än nutidens kanske främste kristne filosof: William Lane Craig!
Jag går nu och funderar kring om jag sådär i förbifarten ska börja slänga mig med fraser som ”Jo, härom sistens när jag och Bill Craig skrev en bok ihop…” Nej, det är förstås fantastiskt roligt att få möjlighet att bidra i en publikation tillsammans med så ytterst dugliga författare. Efter att ha
skummat igenom övriga kapitel kan jag avslöja att flera av dem håller en ytterligt hög klass, och både troende och gudsförnekare ska kunna få verkligt mycket ut av boken. Jag tror den kan få stor betydelse för både individer och i det offentliga samtalet i den här ständigt heta frågan. De tämligen få, men samtidigt högröstade gudsförnekarna har tagit sig en avsevärd plats i det offentliga rummet i Sverige. Den här antologin kan bli en både sund och vinnande motvikt.
På engelska finns flera bra antologier om nyateismen, men på svenska finns det ännu ingen som på djupet har gripit sig an denna rörelse med sina ambitioner att helt göra upp räkningen med religionen. Rörelser av det här slaget har dykt upp och misslyckats förut, och när man granskar den nyateistiska rörelsen i sömmarna verkar även den löpa en avsevärd risk för kollaps.
Gud och hans kritiker kan förhandsbeställas på min boksajt redan idag. Försten att beställa får sitt ex signerat när böckerna kommit från tryckeriet. (Signerat av mig, inte Craig alltså...) Vi kommer säkert att få anledning att återkomma kring boken och dess budskap flera gånger framöver här på bloggen. Ser fram emot levande och uppfriskande diskussioner framöver!
Nu har boken uppmärksammats och en första kort recension på ditt kapitel skrivits
SvaraRaderahttp://humanistbloggen.blogspot.com/2012/02/en-hel-bok-om-nyateismen.html
Verkar lovande, måste förstås provläsa det som erbjuds. Senare.. Iaf GRATTIS till publikationen!
SvaraRaderaVarför utmålar recensionen, som Humnaistbloggen gör, Credoakademin och skribenterna av boken som extremister och fundamentalister?
SvaraRaderaFel, det är inte recensionen som utmålar Credoakademin för extremister och fundamentalister. Det är i kommentarerna det står så. Ursäkta mitt misstag.
SvaraRaderaMen frågan kvarstår varför?
Anonym
SvaraRaderaDet är den vanliga retorik ett antal nyateistet brukar använda. Helt normalt med andra ord, hos militanta religionsaversionister.
Allt gott
det är inte recensionen som utmålar Credoakademin för extremister och fundamentalister. Det är i kommentarerna det står så.
SvaraRaderaHm...fundamentalist är ett begrepp som man tydligen kan använda lite när man vill.
Jag håller visserligen inte med i det jag tror är Credoakademins konservativa kvinnosyn/syn på könsroller, eller dess (Selanders?) syn på det vetenskapliga läget: om evolution,
men jag misstänker att boken erbjuder viktiga invändningar mot många ateistiska debattörers felslut, vad gäller argumentation/filosofi/vetenskap. Invändningar som hittills ej har publicerats på svenska.
/Cecilia
Det man får provläsa är ju riktigt bra tycker jag. Intressant att "vilda västern-retoriken" faktiskt går tillbaka direkt till Dawkins & Co. Och jag som var böjd att tro att det mest var en avart bland t.ex. H-bloggens annars ofta ändå ganska sansade skribenter. T.ex. de ganska ofta förekommande ropen på yrkesförbud för religiösa lärare bräcks ju av Dawkins själv när han vill utstänga religiösa från att ens antas som studenter på universiteten!
SvaraRaderaAng. fundamentalism och extremism tycker man väl att det mesta är just det - om man själv befinns sig långt ut i extrema positioner.
Intressant vilken otrolig brist på självinsikt de har ändå. Att de ens har mage att beskylla andra för att vara ensidigt negativa osv? Ganska reoande egentligen.
Även bra att du påtalar att det faktikt även finns en inställning som skulle kallas för kunskapslkuckornas ateism ("atheism of the gaps"). Det vi inte vet, vet vi ju faktiskt inte. Och just därför är det ju spännande med förutsättningslös forskning.
T.ex. de ganska ofta förekommande ropen på yrkesförbud för religiösa lärare
SvaraRaderabräcks ju av Dawkins själv när han vill utstänga religiösa från att ens antas som studenter på universiteten!
Oj, har du möjligen länk till var han säger detta?
/Cecilia
Cecilia, se mitt kapitel i boken som är länkat till i torsdagens bloggpost. Vill minnas att jag anger källa i fotnot.
SvaraRaderaAh, ok, tack!
SvaraRadera"Dawkins har exempelvis önskat att man kunde hindra studenter som inte delar hans syn på evolutionen från att ens antas till universiteten."
Ja, den idén är verkligen urbota, av Dawkins. Man går på universitet för att LÄRA sig. Inte för att man redan kan allt innan man börjar där.
En detalj:
Bristen på djupare kunskaper leder alltför ofta till en retorik som framstår som genant för mer belästa ateister.
Sturmark avvisar exempelvis orsaks- och designargumenten med att ett universum där ”ingenting” finns bara kan realiseras på ett sätt, medan ett universum med ”någonting” kan realiseras på oändligt många sätt, vilket gör det ”mer sannolikt att någonting finns, än att ingenting finns”.
Ok, detta argument är inte Sturmarks utan den kristne filosofen Peter van Inwagens (men som han inte själv tror på).
Tas upp här:
Stanford EP - nothingness
/Cecilia
Cecilia: Per Ewert skriver om det i det bokens första kapitel som man kan ladda ned som pdf, på sidan 28-29. Ska väl också sägas att jag läste det i mobilen, där det iaf är lite halvknepigt att faktakolla. Nu när jag läser om det blir jag ärligt talat lite tveksam om den här punkten, t.ex. för att det inte hänvisas till Dawkins direkt, utan till en viss Ravi Zacharias som påstår detta. Dessutom verkar det snarare vara "studenter som inte delar [Dawkins] syn på evolutionen" som Dawkins skulle vilja utestänga, vilket ju faktiskt inte alls med nödvändighet är samma sak som religiösa.
SvaraRadera(Har t.ex. själv träffat på icketroende som har svårt att förlika sig med tanken att människor skulle ha samma ursprung som apor. Kan förvåna en del, men det finns faktiskt såna som är skeptiska mot ALL sorts officiella auktoriteter, t.ex. 9-11 "truthers", och kanske då t.o.m. allra mest mot etablerad vetenskap. Och så finns ju massor med religiösa som inte är evolutionsförnekare.)
Iofs kan man undra om det är så mycket bättre att utestänga "evolutionsförnekare", men jag kan nog ärligt talat tycka att en sådan inställning kan vara lite förståelig, beroende på hur dessa agerar i klassrummet. Tar man en kurs i något ämne är det helt OK att vara skeptisk både före, under och efter, men själva kursen måste ju trots allt även gå att genomföra. Iaf i USA lär det förekomma att det helt enkelt är omöjligt att ens tala om evolutionsteorin i vissa klassrum, vilket ju faktiskt är helt uppåt väggarna. Dock är det i så fall uppförandet som oacceptabelt, inte hur de tror och tänker. Alla sorters tankeförbud är fel, tycker jag.
Per Ewert, jag bollar alltså frågan vidare till dig. Har kanske Zacharias någon länk eller så i källhänvisningen du refererar till?
Lennart, har kollat notförteckningen; Zacharias hänvisar i detta avsnitt bara till en artikel av Dawkins på det temat. Det finns dock gott om övriga citat där Dawkins uttrycker ett tydligt förakt för religiösa människor, oavsett schattering:. Han skriver: ”Det vi måste ta till oss är att vi bör skylla på religionen själv” eftersom det som Dawkins kallar för ”moderat” religion enbart är ”en ohöljd inbjudan till extremism”.
SvaraRaderaok
SvaraRaderaWhen I was at Oxford recently, I was told about an article written by Richard Dawkins in which he advocated that any prospective student with a creationist point of view should be refused admittance into Oxford. And he criticizes the intolerance of religion?
http://techlinkonline.net/ps100/2011/09/the-end-of-reason-part-2/
Jag hade nog kollat upp det här, eftersom citatet är väldigt komprometterande mot Dawkins, iaf komprometterande i mina öron.
(Fast detta är iofs ett utdrag jag googlade fram. I själva boken står kanske hänvisning till namnet på Dawkins-artikeln ifråga.)
Blir också lite förvånad ifall Christer Sturmark i sin bok Tro och vetande 2.0 inte ger referens till Peter van Inwagen som ska ha tagit fram argumentet om att en värld med någonting är mer sannolik än en tom värld. (Men ifall Sturmark har en brasklapp där han berättar att han drar upp argument ur minnet utan att minnas var de kommer ifrån, så är det väl okej)
Indeed, the analogy with a lottery seems to dramatically reverse the presumption of non-existence. If there is only one empty world and many populated worlds, then a random selection would lead us to expect a populated world.
Peter van Inwagen (1996) has nurtured this statistical argument. In an infinite lottery, the chance that a given ticket is the winner is 0. So van Inwagen reasons that since there are infinitely many populated worlds, the probability of a populated world is equal to 1. Although the empty world is not impossible, it is as improbable as anything can be!
http://plato.stanford.edu/entries/nothingness/
/Cecilia
Citatet ur The End of Reason om Dawkins ni diskuterar kommer utan referens från Zacharias. Det är gott om referenser i boken, så det är rimligt att Zacharias inte kollat upp eller funnit artikeln.
SvaraRaderaMen även om det är korrekt att Dakwins skrivit något liknande (vilket jag inte tvivlar på, han uttrycker sig ibland onödigt kategoriskt), så bör tolkningen av uttalande ses i sitt sammanhang och testas mot andra åsikter Dawkins framfört. Detta är något de som är vana att läsa Bibeln borde se som naturligt.
...kolla aldrig en bra story.
SvaraRaderaOch ÄNNU ett fakta fel detta ”När en person lider av en vanföreställning kallas det mentalsjukdom.
SvaraRaderaNär många lider av en vanföreställning kallas det religion." - är INTE Dawkins ord, det är Robert M Pirzig som sagt det och citeras av Dawkins... jag har tyvärr inte Dawkins bok så jag vet inte hur han resonerar kring detta Pirzig citat man fakta kvartår - PÅ sidan 23 så har Per Ewert felaktigt påstådd att Dawkins är upphovsman till citatet.
Detta är rätt typiskt för apolgeter, de litat ofta till siter på nätet och kollar inte vem som EGENTLIGEN sagt något och i vilket SAMMANHANG det är sagt....
Går det att rätta innan tryck? annars kanske felen kan publiceras på nätet...
Puttrik/AB
SvaraRaderaAtt inte kolla källorna är sannerligen inte något som kristna har patent på. Sämre källkritik eller sämre prestigelöst lysnande (tänk alltid mest fördelaktigt om er diskussionsmotståndare) än humnaistbloggen får du leta länge efter.
Allt gott
OK annorzzz visa på ett ställa där humanistbloggen refererar fel OCH inte direkt ber om ursäkt i fall någon påpekar felet..
SvaraRaderaJAg kan inte heller hitta att Dawkins beskriver religion som "mani" eller "mental epidemi" och ingenstans beskriver han religion som en " psykisk defekt".
Vill ni att jag ska fortsätta att expeonera all qoute mining i kapitlet, eller har poängen gått in?
Mer om det tveksamma sätt att citera som Per Ewert ägnar sig åt. PÅ sidan 24 säger han "Hitchens ger ett talande exempel när
SvaraRaderahan jämför de ”godtrogna idioter som sagt sig tro på gud” med ”de
intelligenta och vetgiriga ateisterna”.Med ett så tydligt vi-och-domtänkande är det svårt att se någon möjlighet till verkligt samtal i frågan."
Vad Hitchens säger (på engleska har den Svenska upplagan är "Our species will never run out of fools but I dare say that there have been at least as many credulous idiots who professed faith in god as there have been dolts and simpletons who concluded otherwise. It might be immodest to suggest that the odds rather favor the intelligence and curiosity of the atheists, but it is the case that some humans have always noticed the improbability of god, the evil done in his name, the likelihood that he is man-made, and the availability of less harmful alternative beliefs and explanations."
När men inte på ett oärligt sätt stympar meningar och sätter ihop lösryckta citat så ter sig Hitchens inte så aggresiv längre..
Om vi då jämför Hitchens tonläge med Ewerts på sidan 24 så kan ni ju själva avgöra vem som är minst seriös:
"Nyateisternas angrepp framstår i det sammanhanget som både svepande, okunniga och ofta rent vulgära. De slår också undan benen på
varje seriös diskussion i ämnet"
Anders B
SvaraRaderaFör alla utom de närmast sörjande räcker det med 5 min hum-bloggAnde för att bevisa min poäng(själv orkar jag inte längre)! Du kommer aldrig se något fel på er i a f och ffa aldrig se något gott med religion. Du är religionsilliterat in absurdum.
Sökare finner, häcklare blir äckligare.
Allt gott
Du hittar inte ett enda exempel Annorzzz.
SvaraRaderaÄven sidan 26 har ett felaktigt citat "religionens irrationalitet är en biprodukt av en speciell inbyggd irrationalitetsmekanism i hjärnan".. när man av någon outgrundlig anledning väljer att citera delar av en mening ska detta markeras genom att man skriver "..." föra att visa att man utelämnat något och då något som INTE ändrar meningens betydelse, vilket inte är fallet här. Dawkins vill berätta att enligt ett förslag eller idé från Dennet så kan det irrationella religionen bero på samma mekanism som får oss att bli förälskade. Religionen liknas alltså vid en förälskelse men detta låter ju inte så kränkande så Ewert väljer naturligtvis sin vana trogen bort sammanhanget..
SvaraRaderaAnders: Du läser noga, en dygd i sig. Det är riktigt att Hitchens-citatet verkar något mindre aggressiv på grundspråket. Hans grundläggande inställning till gudstroende är dock obehagligt nedlåtande även i övrigt, och det går utmärkt att fylla på med ett otal andra citat i samma riktning.
SvaraRaderaVad gäller Dawkinscitatet är det exakt rätt citerat, att han jämför religionen med förälskelse är inget positivt omdöme från Dawkins sida, bara ett klargörande att relgionen till sin natur är djupt irrationell. Detta blir tydligt på sidan efter, när han jämställer "dessa båda manier". Jodå, religionen är en mani för Dawkins. Och mycket mer av negativa omdömen.
Detta är som sagt var ett problem hos de nyateistiska debattörerna - att man a priori har avfärdat gudstron som falsk, och att man därför utan vidare skäl beskriver den som irrationell eller som något slags psykiskt defekt. Detta är inte ett värdigt sätt att diskutera. Varken av de citerade författarna, eller av oss andra. Tack.
JAg anser att det är BRA att vara irrationell, ett hänge sig och att bli förälskad. Om religionen ger positiva känslor av irrationell karaktär så är väl de inget NEGATIVT, eller?
SvaraRaderaMan har inte a priori avfärdat gudstron.. man har bara inte funnit några som helst intersubjektiva, falsifiebara belägg för påståendet att gud existerar. Åtminstone inte en gud som fysiskt interagerar i vår fysiska verklighet. Det finns gott om belägg på gudsupplevsler men inte på existensen av en eller flera gudar..
OCH ditt Dawkins ciatat är FEL eftersom han citerar den briljante Pirzig ("Zen och konsten att sköta en motorcykel", "Lila") som jag inte utan vidare skulle kalla varken ateist eller materialist (absolut INTE materialist eftersom han menar att kvalitet är alltets minsta nämnare).
Så om du hade varit korrekt hade du sagt att Dawkins citerar Pirzig som i en skönlitterär roman (Lila) med filosofiska funderingar låter sin romanfigur säga....
Jag hoppas du förstår skillnaden..
Sedan skulle man ju också kunna roa sig med att säga att teister a priori förutsätter att gud finns ;-)
SvaraRaderaPatrik N
SvaraRaderaTro mig, mitt korta gästspel hos er gav material för en hel bok. Jag tror inte det ändrats...
Anders B: (bl.a.) du protesterar mot illa underbyggda generaliseringar om (ny-) ateister, men din egen generalisering är ju i så fall inte bättre: "Detta är rätt typiskt för apolgeter, de litat ofta till siter på nätet och kollar inte vem som EGENTLIGEN sagt något och i vilket SAMMANHANG det är sagt...." Vad har du för grund för det påståendet egentligen? Slarv med faktakoll förekommer i alla läger, även i ditt eget.
SvaraRaderaSen tycker jag nog inte heller det ska vara för lätt att smita från ansvaret för vad man sagt bara för att det är citat. Inte om man citerar just för att man tycker att det var bra sagt! Om Dawkins citerar Robert M Pirzig (som du själv kallar för briljant) med gillande, så får han vackert stå för det sagda själv också (även om det förstås ändå är fel i så fall att kalla honom för upphovsman - en ändå ganska ointressant poäng i det här sammanhanget [annat med om man t.ex. tillskriver fel person som upphovsman till E=mc^2 och liknande]).
Själv gillar jag mycket det här lösryckta citatet från SD och Humanisterna i haltande jämförelse av Magnus Eriksson i SvD:
"
På liknande sätt betyder ”religion” något annat och mer sinistert när de så kallade Humanisterna använder det än när vi troende gör det. Ty Sturmarks intellektuella kindergarten genomför ett konsekvent otherizing genom sin användning. På samma sätt som de europeiska kolonialisterna definierade de koloniserade som motsatsen till det västerländska förnuftet (vilda, känslostyrda, irrationella) beskriver Humanisterna ensidigt religionen i negativa termer som förnuftsvidrig, antidemokratisk, förtryckande och fiende till människans frigörelse.
"
Speciellt "Sturmarks intellektuella kindergarten" och deras "otherizing" är VÄLDIGT träffande.
:-)
JAg har sett aplogetisk slarv flera gånger, hos Craig exempelvis, quote mining, citat av någon so citerar någon annan ett populärt sådant är ett där Darwin citerar någon som uttalar sig nedsättande om irländare..
SvaraRaderaPirszig har en alternativ syn på detta med mentalsjukdom, han har själv varit drabbat. Han menar t.ex. att visionärer som är före sin tid och bryter traditioner ofta stämplas som sjuka... och ondgör sig över detta i det citat som Dawkins använd. Det är alltså inte från Pirzigs sida, eller egentligen Dawkins, nedlåtande... Det som andra kallar delusions kan vara en briljant idé men presenterad vid fel tillfälle.
Sedan undrar jag varför du publicerar nedlåtande omdömen om Sturmark och humanisterna det finns förnuftsvidrig, antidemokratisk, förtryckande religion som är fiende till människans frigörelse det borde vi kunna vara eniga om men ALL religion är inte sådan kanske inte ens den mesta religionen.
Religion är också i sin natur oftast ett väldigt rationellt val för de personer som säger sig tillhöra en religion.
Dock blir alla tanke system som innehåller dogmer och oifrågsättbara auktoriteter alltid farliga oavsett om dessa system är religioner eller ej.. Och religioner kan vara anpassbara, odogmatiska och demokratiska.. också..
Anders: Du tar fel här; Dawkins citerar inte alls i det aktuella fallet. Hanskriver löpande text och refererar till ett förslag från Dennet, som han beskriver som "särskilt intressant". Inte mycket till empiriskt stöd förstås, men ganska talande om de här olika hypotetiska förslagen till vad som kan ha orsakat människans religiositet när man på förhand har avfärdat möjligheten att Gud faktiskt kan existera och därmed ha lagt denna gudslängtan i vårt inre.
SvaraRaderaPå följande sida berättar Dawkins förresten om en individ som var "infekterad av religion". Ja, ungefär sådär håller det på...
I Pirzig fallet så citerar Dawkins Pirzig.. det är fakta som alla kan kolla upp och där finns inget mer att diskutera..
SvaraRaderaNär det gäller Dennet så är Dennets förslag eller hypotes att religion är en "biprodukt" av vår förmåga att bli förälskade. Vi blir "Infekterade" av religionen på ett liknande sätt som vi blir "infekterade" av en person vi blir förälskade i.
JAg är förälskad det känns bra, jag har också blivit förälskad i idéer och det behöver inte vara fel.
Om man är religiös kan man naturligtvis tycka att gud "tweakad" evolutionen för att lägga in förmågan att bli förälskad och visste att detta skulle leda till att vi skulle börja dyrka honom... då förlorar vi den fria viljan. Religionen i din hypotes skulle vara direkt orsakad av Gud inagt i vår programmering. För mig är det inte en tilltalande männnsikosyn.
Rent vetenskapligt behöver vi inte veta om denna förmåga att bli förälskad "kommer från gud" genom att han/hon/hen tweakat med den eller om den uppståt helt naturligt.
Eftersom teorin att det uppstått naturligt har färre och antaganden i guds hypotesen så bör vi föredra den enklare tolkningen.
Om inte du har en falsifierbar teori om hur gud har lagt sig i evolutionen...
OCh visst blir en del individer infekterade på ett skadligt sätt, korståg, inkvisition, Knutby och 9/11 är ett par exempel. Nordkorea, nazityskland och Stalinism är andra exempel på religionslika ideologier som "infekterar" oss.'
Själv är jag, bland annat, infekterad av memenerna ateism, mäsnkligarättigheter, jämlikhet, alla personers rätt till respekt för deras livsval.
Hela vår kulturella kontext är ju en form av social smitta, memer som sprider sig.. jag vet inte vad som är så hemskt med det.
Det viktiga är vilka memer, idéer, som får goda personer att göra onda ting. Religion och politisk fundamentalism, främlingsfientlighet är tre typer av idéer som har resulterat i stort mänskligt lidande när de muterar till extrema former. Idéer, memer, är som virus helt enkelt.. och vi kan infekteras av goda och onda idéer. Vilket den kristna traditionen och Jesus pekar på!
Så vad är du upprörd över?
Jag gnäller inte om att vara infekterad med idéer det är vi alla.
Sedan har vi olika uppfattning om huruvida religion oftast är en dålig eller oftast är en önskvärd och god infektion..
Den överordnade frågan måste väl rimligen vara vilka ideer som är sanna? Jag kan ha missat något i Dawkins resonemang, men jag kan inte påminna mig att han jämställt ateism och teism som ontologiskt likvärdiga "infektioner". Det sjukliga verkar i hans värld ligga på teismens sida. Och då är det förhållandevis svårt att fortsätta ett meningsfullt samtal.
SvaraRaderaJovisst Dawkins är kritiskt gentemot alla religioner och anser att vare infekterad av religion inte ska ses annorlunda eller priviligieras högre än att vara infekterad av andra idéer eller åsikter. En religiös uppfattning ska möta samma kritik och prövning som alla andra uppfattningar. Att ha en uppfattning om gud ske inte särbehandlas från att ha uppfattningar om vad som är bra konst eller bästa sättet att styra ett land. Idag särbehandlas religiösa infektioner, för religiösa är det lagligt att könsstympa pojkar, diskriminera homosexuella i tal men det går inte för sig för personer med icke religiösa idéer, infektioner, att göra samma sak. Detta är ju självklart helt orimligt, religiösa idéer ska inte a priori ses om annorlunda än alla andra idéer.
SvaraRaderaOCH...
Sanna... vad menar du med "sant". Ateism och teism är inte ontologiskt likvärdiga.
Om ateism definieras som avsaknad av tro på alla former av gudar så finns där inget ONTOLOGISKT a priori antagande att inga gudar finns. Det är snarare en fråga om epistemologi. Vi har ingen som helst intersubjektiv och testbar erfarenhet av några gudar eller ens några teorier om hur vi kan avgöra att det skulle finnas gudar. Alltså bör vi avhålla oss från att tro på deras existens.
Ontologi är snarast beteckning på det grundsystem eller den grundläggande begreppsapparat som låter oss tala på ett begripligt sätt runt sådant som "existens", "ting" m.m. De ontologiska ANTAGANDEN vi gör försvaras genom deras funktion som verktyg när vi försöker förstå och tala om vår verklighet. Så vi berättigar antagandet ett "ting" "existerar" för att dessa två begrepp är två av flera nödvändiga verktyg. Vi skulle kunna fina andra och likvärdiga ontologiska system där "relation" och "kvalitet" är grundbegreppen.
Frågan om gud är ju, som jag sagt flera gånger, en fråga som formuleras i en syntetisk sats. I alla fall om vi tror eller kan tänka oss att tro att gud "existerar".
Sanningshalten i satsen "Gud existerar" avgörs på samma sätt som sanningshalten i satsen "Per Ewert existerar".
Sedan använder en del ett vidare ontologi begrepp där man har flera antaganden, dock bör en ontologi för att fungera väl ha så få antaganden som möjligt och inget av dessa antaganden ska röra sådan saker som kan avgöras genom att pröva huruvida en syntetisk sats är sann eller ej.. (galaxer existerar, evolutionen har ägt rum och liknande är inte ontologiska antaganden)
Om man säger att "gud existerar" är ett ontologiskt antagande så säger man samtidigt att det inte går att bevisa om det antagandet är sant eller falskt. Utan men ser det som ett antagande som är nödvändigt för att förstå världen och som berättigas pragmatiskt.
(och allt jag skriver här är idéer, små memer som infekterat min hjärna och som kanske kan infektera andras hjärnor om de är tillräckligt lämpade för fortplantning)
Anders B
SvaraRaderaDu är så fast i din empirism att du inte kan få in att Gud inte kan greppas med de 5 sinnena. Jag tycker ärligt talat synd om dig.
Ta en vecka i tystnad, bön och kontemplation i närmsta kloster.
Lycka till med gudsförnekelsen sen...
Anders B: Anser du verkligen att ni som vi andra kallar för nyateister har så olika uppfattningar gentemot varandra om verklighetens beskaffenhet? Var går i så fall de stora skiljelinjerna? Var är debatterna om det mellan olika sorters ateister? (Kanske är sånt de gör på de internationella ateistkonferenserna??)
SvaraRaderaÄr t.ex. du själv egentligen oense med PZ Myers på någon avgörande punkt om era livsåskådningar, utom just om det menlösa (enl. PZM!) med en ateism som enbart är "avsaknad av.." yada yada yada? Pharyngula: Why are you an atheist?
Ett del som ofta görs är att kalla ateism en gemensam "livsåskådning" det är lika dumt som att kalla all teism EN livsåskådning.
SvaraRaderaSjälv har jag ingen livsåskådning t.ex.
Teologen Jeffner har en bra definition på livsåskåding:
"Med en persons livsåskådning menas personens centrala värderingssystem och personens grundhållning och den del av det personen anser sig veta om sig själv och sin omvärld vilket påverkar hans centrala värderingssystem eller grundhållning på ett sätt som personen är beredd att acceptera"
Att endast inte tro på gud är alltså INTE en livsåskådning, personer som inte tro på gud kan ha vitt skilda "värderingssytem" och alltså helt olika livåskådningar. Jag vill påstå att Hitchens, Dennet, Dawkins och Harris alla saknar livåskådning och gör olika värderingar av fenomen i omvärlden. Den av de fyra som är närmast att formulera en livsåskådning är nog Harris.
Så ett grundläggande misstag är att klumpa ihop alla som inte tror på gud och dessutom tro att de erbjuder en livsåskådning.
Pe Ewert verkar anta detta och har alltså fel vilket gör att han vinklade "kritik" endast är väldigt tomma och ljudliga tunnor. Eftersom teismen inte skramlar så mycket springer Per runt och bankar och slår på sina tunnor för att skapa en volym av oljud som dränker försök till dialog..
JAg ser inget fel i Myers diskussion om en degfintion av ateism.. och det verkar som att Myers och jag är överrens om att enbart icke tro på gud INTE är en livsåskådning och det som Meyers definierar är inte heller en livåskådning. Det är förhållningssätt som kan, om någon önskar, vara en grund för att bilda sig en livsåskådning.
Så ateism är inte motsatsen till t.ex kristen tro, ateism är inställningen att gud inte finns och den kommer sig oftast av en pragmatisk inställning och allmänt avhållande från auktoritetstro.
Detta gör att ateister har i princip samma grundhållning som tolkande teologer, man är beredd att ifrågasätta allt. DEn tolkande teologen anser dock att Gud är en meningsfullt begrepp ateisten håller inte med om det. MEn i slutändan har den tolkande teologen och jag mer gemensamt i vår grundsyn än Per Ewert och den tolkande teologen.
Anders B: Den där harangen du just har rapat upp, igen, är en av rörelsens centrala trossatser, upprepad i det oändliga med likalydande ord av en stor del av alla er som INTE har något ALLS gemensamt. (Nähä?) Det är DESSA som klumpas ihop, inte alla som inte tror på Gud. De flesta som inte tror bryr sig ju faktiskt inte, varken om Humanisterna eller Katolska Kyrkan eller någon annan annan livsåskådningorganisation. Verklig "avsaknad av.." är att inte bry sig ö.h.t., som om man knappt ens känner till frågan. Såna som du däremot läser hela Bibeln för att hitta fel, är med i ateistföreningar, åker på ateistkonferenser, häckar på ateistbloggar och kristna bloggar, läser massa böcker av Hitchens osv om att Gud inte är stor etc. Det är inte "i avsaknad av.." utan något som verkligen präglar era liv. Och just därför en livsåskådning om man så vill, dock en perverterad sådan som enbart handlar om att felfinna i andra.
SvaraRaderaHmm konstig analys Lennart, jag är inte med i någon förening förutom Moderna museets vänner, jag har aldrig varit på någon konferens, jag har inte läst någon av Hitchens böcker i sin helhet....
SvaraRaderaOCH det finns ingen chans att knöa in alla ateister under samma fålla, precis som du säger är en majoritet av alla ateister inte speciellt intresserade av religion och sånt..
Ateism är inget som präglar mitt liv, det som däremot präglar en del av mitt liv är läsande av Quine, Wittgenstein, Searle, SInger, Dewey, William James....
Något som präglar min person än mer är musikintresse och i viss mån gillande av god öl, gärna Imperial Stout, belgiska klosteröl samt IPA..
Och såklart familjen, hundarna, torpet på landet, intresset för historia, konst ...
Jag har, vilket jag håller med om, aktivt tagit avstånd från alla livsåskådningar och är sålunda inte medlem i humanisteran eftersom de lever i villfarelsen att livsåskådningar är BRA.. suck...
Om man gör sin ateism till en livsåskådning blir den väldigt lik en religion och får precis samma problem i längden som andra religioner.
MEn som sagt det ateister har like lite gemensamt som teister, kanske till och med mindre..
Anders: Tror du verkligen att något av det du räknar upp där är unikt för dig och dina gelikar jmf m religiösa? Själv har jag iaf inte färre andra intressen än vad du räknar upp nu. (Läser gärna historia, inte så mycket filosofi men desto mer om vetenskap inkl. matematik och finans, gillar också bl.a. belgisk öl men har också ett visst intresse för skotsk single malt whisky, har inget sommartorp men reser desto mer till bl.a. USA, och så har jag förstås också familj som jag ägnar en hel del tid där söndagarnas kyrkobesök trots allt bara är en mindre del). Eller menar du att det ALDRIG är relevant att tala om grupper som socialister, svenskar, fattiga, kristna - och ateister - osv, för att de individuella olikheterna inom varje grupp är så stora? Liknande kan nog sägas även om många vetenskaper. Som tur är låter man sig som regel inte hejdas av sånt utan kör på ändå och definierar jordartsmetaller, ryggradsdjur, elliptiska galaxer, osv, därför att begreppen trots allt visar sig användbara i analysen för konstruktionen av periodiska tabeller m.m.
SvaraRaderaMan får inte direkt uppfattningen att du är i någon sorts opposition på Humanistbloggen där du ju är en av de flitigare kommentatorerna. De du argumenterar mot är som regel samma som Humanisterna skulle argumentera mot, som t.ex. här och nu. Det faller sig m.a.o. helt naturligt att inordna dig i samma grupp som dem och i det större internationella sammanhang de ofta citerar från i bloggposterna. I min klassificering är det ingen tvekan alls om att du tillhör den faktiskt ändå jämförelsevis homogena gruppen av nyateister.
JAg anser kristna vara en lika Hetrogen grupp som Ateister.. Skillnaden mellan den kristendom som Seglora smedja står för och den som Livets ord står för är betydligt större än skilnaden mellan vad jag har för grundhållning en tolkande teolog som Mattias Irving har för grundhållning. Jag tycker att Irwing verkar vara närmare mig i sitt sätt att tänka än Sturmark..
SvaraRaderaJag tror nog att gruppindelningar alltid är förenklingar, ibland blir de så grova att de gör mer skada än nytta.
Så jag är like kritisk mot att bunda ihop Per Ewert livåskådning med tolkande teologer som att bunta ihop alla som inte tror på gud till en gemensam grupp.
JAg tror att vi i denna grupp hysteri missar chanser till dialog (Btw delar också ditt intresse för Single malt.. )
När du ändå tar upp en sådan sak som ryggradsdjur så är det ju många djur som inte riktigt är ryggradsdjur men inte riktigt inte är det. DE skarpa gränserna suddas ut så fort vi zoomar in och dessa grupper är en del av den vetenskapssyn som präglade 1700talet och som vi delvis släppt idag, utom där den gör nytta.
Jag är i opposition till de flesta humanister i det att jag tycker att man inte behöver markera mot alla former av religion, om religionen är reflekterande, icke dogmatisk och innehåller en pragmatisk grundhållning kan den utmynna i samma handlingar i konkreta situationer som pragmatisk ateism och att vi handlar på ett sådant sätt att vi maximerar välbefinnandet för så många personer som möjligt är det viktiga. Inte om vi tror på det ena eller andra sättet...
Däremot är jag skarpt emot att traditioner oreflekterad styr handlande det orsakar oftast onödigt lidande..
DEt är också skillnad om man själv vill identifiera sig som medlem av engrupp eller om man, vilket vi ateister gör, tydligt signalerar att vi är allt annat än en homogen grupp. Då blir det andra som definierar oss som något vi inte själva ser oss som och det är nedsättande och onödigt förenklande..
Lev väl...