Det har varit en späckad men helgad vilodag idag. Vi passade på att gå på gudstjänst i den lokala församlingen i Forserum idag på förmiddagen. Idag var även första tillfället för terminen som söndagsskolan gick idag, vilket förstås var en bonus. På kvällen gick jag också på en ekumenisk bönegrupp som vi har här i samhället, och eftersom de flesta av oss är små- eller kanske äldrebarnsföräldrar var det naturligt att barnen tittade in i vår gemenskap lite då och då.
Och så i eftermiddags var det en riktig höjdpunkt - ett familjemöte som avslutning på en stor konferens för Sveriges barnledare. Jag tillhör inte själv just det skrået och har inte varit med under konferensen, men våra barn älskar att lyssna på Lennart Henricsson och Youngsters, Oasrörelsens barnorganisation. Vi brukar vara med på deras samlingar under somrarna, så även den kommande sommaren då jag själv är med och föreläser på Oasrörelsens årliga sommarmöte.
Samlingen idag väckte en och annan tår i pappaögat. Och det var inte av sorg. Det är helt enkelt fantastiskt gott att se vuxna på ett ärligt, ödmjukt men samtidigt frimodigt sätt dela med sig av det allra bästa man har - sin relation med Jesus Kristus. Barnen lämnade samlingen i stor glädje. Jag också.
I det här sammanhanget har vi dock en liten men arg anti-kör som ropar på stopp för allt detta. Jag hade förmånen att ha en dejt en av den här bloggens gudsförnekande läsare i veckan. Det var väldigt gott att sitta ner och titta varandra i ögonen och prata. På flera punkter höll vi med varandra. Men på åtminstone en punkt gick våra åsikter tydligt isär - barns rättigheter. Internationella dokument talar tydligt om föräldrars och barns rättighet till en religiös fostran och utbildning. Barnkonventionen talar om att varje barn har rätt till en andlig och moralisk fostran. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slår fast att "Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar." och Europakonventionen understryker "föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse."
Det står förstås sekularisten fritt att säga att man helt enkelt förkastar dessa mänskliga rättigheter. Jag bejakar dem däremot varmt. De är grunden för ett fritt, moget och tryggt uppväxande släkte. Den fröjd jag såg i många barns ögon idag är för dyrbar för att bli tvångssläckt av klåfingriga vuxna. Barn har rätt till en tro.
Visst har barn rätt till tro, trist att detta inte alltid är helt vedertagit, (..skolverket) dock inget a la bolibompa, härligt med Ditt dejtande och möte med en "motståndare", - föredömligt, Trist när diverse "bloggande" drar iväg och bygger murar och raserar broar och brofästen och omöjliggör ett minimum av hyfs....
SvaraRaderaR.Ö.
Glädjande nyheter från dig.
SvaraRaderaJag har de senaste veckorna varit med om så väl barn som vuxna som för egen maskin velat veta mer om vår tro. Hälften av dessa har kommit ur uttalad ateistisk miljö.
Dessutom har det gett ytterligar god insyn i hur olika vi tänker som religiösa/kristna och som ateister/humanister/religionskritiker. Om det är som i dessa diskussioner, vilket jag får bekräftat oavbrutet både på nätet och i samspel med mina ateistiska/ humanistiska vänner, så talar vi alltför ofta förbi varandra.
Det störande i detta är att så många ateister/humanister/religionskritiker säger saker likt "Jag tycker inte han/hon är kristen eftersom xxxxx..." och sen vägrar acceptera när vi kristna säger "Men så tänker ju förmodligen inte en enda kristen".
Respekten blir svår att väcka när den ena parten vägrar acceptera den andra partens självbild.
Därför är din dejt bra och föredömlig: Den väcker vänskap, förståelse och hopp.
/Anonyman
Hej Anonyman!
SvaraRaderaJag tyckte att du var föredömlig i dödshjälpsdebatten
M.v.h
Sten-Åke Granberg
En får tacke, fastän en tidvis var burdus. Men ämnet är hårt och då får en ibland vare hård i ton.
SvaraRadera/En Anonyman
Per,
SvaraRaderaSer du någon bortre gräns där skolundervisninen inte ska tillåtas utformas i enlighet med en viss religion?
Vad exakt är en "bortre gräns" när vi talar om skolundervisning och religion?
SvaraRadera/Anonyman
Patrik, var går din gräns? För den kan väl inte rimligen stå redan på noll?
SvaraRaderaPer,
SvaraRaderaMin gräns står inte på noll.
Har du en bortre gräns någonstans?
Var gränsen ligger för mig och andra mainstremevangelikalt kristna avgörs förmodligen av hur definitionerna görs. Kan se ett stort antal begrepp som behöver preciseras:
SvaraRadera"skolundervisning" (jämför nuvarande skollags något märkliga uppdelning mellan undervisning och utbildning") "tillåtas" (enligt lag eller enligt mänskliga rättigheter) utformas (i läroplan, kursplan eller praxis, pedagodiskt, värdegrundsmässigt eller vad?) i enlighet med (enligt heliga skrifter, värdegrund, ett visst samfund etc?) en viss religion (ska alla religioner eller livsåskådningar bedömas efter samma måttstock, i så fall vilken)
Et cetera.
Jag är öppen för en diskussion, men den bör i så fall vara allsidig och saklig. Och - som sagt var - lämpligtvis även ha sin bas i mänskliga rättigheter och på området tillämpliga internationella konventioner.
Sen bör ju alltid diskussionen åtminstone taga i åtanke andra lika stora problem. Tydligen har 3% av alla gymnasieelever erfarenhet av sexuella "episoder" med sina lärare, något vare sig lärarnas etiska råd eller skolinspektionen har något att invända emot, vilket man alltså har mot att en präst/pastor uttalar en välsignelse.
SvaraRaderaDet är hårresande proportionslöst.
Vad anser ex Humanisterna om att lärare och elever har sex? Det måste ju trots allt vara mer bekymmersamt än en välsignelse?
/Anonyman
Nu var det ju 3% som haft ett sexuellt ELLER romantiskt förhållande (20 av 600 elever på gymnasieskolor i stockholm). Problemet här är jäv och utnyttjande, vore intressant att veta mer om hur det brukar se ut.
SvaraRaderaI de fall där det förekommer utnyttjande som i SVD artikeln är det givetvis förkastligt och ska hanteras av polis (och eventuell lämplighet som lärare bör ifrågasättas vid fällande dom). Frågan är ju hur ofta det ser ut så.
Sen är det ju inte direkt som att man aldrig hört talas om elever som varit kära i sina lärare. Det rimliga i fall då ömsesidigt tycke uppstår är att klassen byter lärare. Vad de två turturduvorna gör måste bedömas från fall till fall. 18-årig elev och 25-årig lärare har jag svårt att se några större problem med t.ex. I slutändan kan det inte vara åldersskillnaden som avgör utan hur det hanteras av alla ingående parter (ärlighet, respekt och öppenhet).
Om det finns mer information om det här förutom det som man kan se i SVD vore jag tacksam för det. Det här ovan är ju mest spekulationer och utan mer kunskap är det egentligen omöjligt att säga varken bu eller bä.
SVD: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/en-av-30-har-haft-en-relation-med-larare_7902268.svd
Per,
SvaraRaderaDet tycks svårt att få ett rakt svar. Nåja.
Frågan ställde jag för att få veta om barn har rätt till vilken tro som helst eller om du ser några begränsningar i vilka trosuppfattningar som ska få genomsyra skolan. Jag uppfattar ditt svar som att barn har rätt till en tro och att denna ska få utövas i skolan så länge den inte kränker de mänskliga rättigheterna. Därmed sätter du dessa före tron och det glädjer mig.
"kränker de mänskliga rättigheterna"....
SvaraRaderaKan betyda mycket...
/Anonyman
Alla ord betyder vad man vill att de ska betyda. Kränker betyder för mig i det här fallet att de bryter mot.
SvaraRaderaPer,
Fortfarande inget klart ställningstagande kring om barn har rätt att utöva vilken religiös tro som helt i skolan eller om du ser några lämpliga begränsningar i den rätten? Frågan om du alls kan se en gräns någonstans innebär ju inte att du behöver redogöra för var den gränsen finns, bara att du ser att en gräns kan finnas. Vad jag är ute efter är att du nog skrivit "barn har rtt till en tro" men du menar i själva verket "barn har rätt till en tro men inte vilken tro som helst". I vart fall om vi diskuterar frågan i förhållande till vilken tro som ska få genomsyra skolan.
...och i det ställningstagandet blir ju du inte annat än en troende av viss tro som vill tillåta just din tro att genomsyra skolan samtidigt som du vill begränsa andra troende att deras tro ska få genomsyra samma skolväsende.
SvaraRaderaPatrik, jag står bakom relevanta fri- och rättigheter som förenings-, mötes-, yttrande- och religionsfriheten som tillåter unga kristna att aktivt samlas kring och uttrycka sin tro, och självfallet även att aktivt förmedla sin tro till andra. (Och ja, det innebär självfallet också att jag står bakom andra religioners rätt att göra detsamma.)
SvaraRaderaDetta är friheter som klåfingriga rektorer dock naggat i kanten på vissa håll. Frågan är: står du helhjärtat bakom dessa fri- och rättigheter?
Jag hoppas du vet att:
SvaraRadera1) Våra mänskliga rättigheter, hur kodifierade de än är är konventioner, alltså inget vi måste hålla.
2) dessa konventioner ger mer stöd för att ha konfessionell undervisning, än motsatsen.
3) De flesta kristna skolgrupper som finns fungerar helt på egen hand, och när vuxna utanför skolan stoppar dessa grupper kränker de samtidigt religionsfriheterna hos medlemmarna i dessa grupper. (Även om jag kan förstå det tvivelaktiga i att vilja ha en halvt om halvt kristen skoldag för alla oavsett religion.) Det gäller alltså att kunna skilja på vad elever vill genomdriva som elever för att lära sig inför vuxenlivet, och vad som genomdrivs av vuxna utifrån, med dold agenda. Stoppar man den kristna skolgruppens önskemål om temadag, men släpper igenom schack-klubben, så kommer detta tyvärr att göra större skada än nytta när det gäller tilliten till vuxna, skolan, lagar, samhället och andras syn på religion. Detta förstår tyvärr inte skolverket eller skolinspektionen i sin inkompetens.
/Anonyman
Patrik:
SvaraRaderaDu har ännu inte svarat på om Humanisterna tycker att det är värre med välsignelse i skolan än att det anses okej att lärare och 15+ elever har sex, eller om det är okej att vare sig lärarfacken eller Skolverk/skolinspektionen har några åsikter om frågan.
/Anonyman
Du måste nog fråga Humanisterna direkt om deras eventuella ställningstagande i den frågan. Mail: info@humanisterna.se.
SvaraRaderaPatrik:
RaderaHade jag ställt frågan om det är moraliskt rätt att en 50-årig präst har sex med en 15-årig konfirmand, hade du förmodligen svarat frimodigt att det är fel, men nu när det gäller lärare, så blir svaret alltså omöjligt, ändå gäller samma beroendeställning i båda fallen.
Gör du det inte ganska enkelt för dig nu?
Är det alltså enligt dig/sekulärhumanisterna mer ok att fördöma kristna i sin sexualitet, än andra icke-kristna människor i sin sexualitet. Är detta rimligt ur en demokratisk synvinkel. Skall inte demokratin och våra mänskliga och medborgerliga rättigheter och plikter, gälla alla oavsett religion och sexualitet. Gäller inte grundlagen alla oavsett religion?
/Anonyman