Usch, det var en alldeles ryslig flunsa den här varianten, först nu börjar jag orka plocka fram ett paket mjölk ur frysen utan att känna mig som att jag sprungit en mil i skogen. Imorgon måndag räknar jag dock med att alla i familjen ska kunna vara åter på dagis, skola och jobb. Om än något svajiga i kroppen.
En av de jobbiga bieffekterna av hög feber är den här irriterande ovanan att ligga i nåt slags mellantillstånd hela natten och halvt drömma, halvt vaket hallucinera erbarmligt dumma saker som upprepas hela tiden.
Det positiva i sammanhanget är förstås att man när man vaknar på riktigt eller febern sjunkit undan är helt säker på att inget av det där man halvhallucinerade faktiskt hände i verkligheten. jukdom och vimsighet är sin sak, nyktert resonerande något helt annat.
Osökt kommer jag förstås att tänka på lärjungarnas mycket handfasta upplevelser av möten med den uppståndne Jesus. Visst, man kan tro sig uppleva de mest konstiga saker när man är exvs febersjuk. Men alla människor, då som nu, är väldigt klara över skillnaden mellan detta och verkliga händelser. Lärjungarna, men också skeptiker som Jakob och fiender som Paulus fick uppleva mycket påtagliga möten med Jesus efter korsfästelsen. De fick tillfälle att dubbelkolla sina intryck, pröva så att det inte fanns några möjligheter till hallucination eller liknande. De fick röra vid Jesus, se honom äta, känna på hålen i hans händer, fötter och sida. De gjorde helt enkelt en så grundlig koll som någon människa kunde tänkas göra för att säkerställa att de inte sett något slags vålnad eller liknande. Hade några ändå känt något slags tvekan fanns det gyllene tillfällen till omvändelser under galgen för att bekänna en eventuell bluff eller tveksamhet. Några sådana avståndstaganden finns dock inte.
Trons kritiker försöker återkommande presentera något skiftande varianter på hallucinationsscenariot. Men de faller ständigt på psykologins hinder. Jesus var - och är - sannerligen uppstånden!
Hur menar du med "psykologins hinder"?
SvaraRaderaKrya på er ordentligt förresten, jag hade nyss någon liknande sjukdom. Kändes som jag skulle dö (utan chans till återuppståndelse :)).
Patrik - som jag berörde: det mänskliga psyket kan ge upphov till de mest konstiga saker ibland. Men det är samtidigt psykologisk allmänkunskap att den som hallucinerar är mycket väl medveten om det efteråt, och därför inte tror att det han/hon upplevt faktiskt ägt rum. Annorlunda förhåller det sig med oväntade, men mycket verkliga händelser.
SvaraRaderaDet låter mycket intressant. Har du belägg för påståendet?
SvaraRaderaInga som helst.
SvaraRaderaUrsäkta dröjsmålet: men Patrikarna, menar ni att ni - eller någon ni känner - av någon medicinsk anledning varit från era/sina sinnen men efteråt hävdar att något förnuftsvidrigt som ni/de eventuellt upplevt ändå har varit fullständigt sant och trovärdigt?
SvaraRaderaDet skulle i så fall motsäga ditt påstående. Du menar ju att den som hallucinerar i efterhand med säkerhet vet att det bara var en hallucination. Du säger också att det är allmän psykologisk kunskap att det verkligen förhåller sig så. Hag ifrågasätter påståendet.
SvaraRaderaHoppsan! Läste in ett "aldrig" där inget fanns och vände därför 180 grader på ditt resonemang :). Glöm min förra kommentar.
SvaraRaderaFör att svara på din fråga. Jag har en moster som blev kristen efter att ha upplevt att hon mötte en ängel då hon hallucinerade på uppvaket efter en mindre operation. Hon hävdar fortfarande att det hon upplevde var sant.
Utifrånmin mosters upplevelse skulle jag säga att din teori är falsifierad. Jag tror heller inte att psykologisk forskning ligger bakom din teori. Eller?
Nu gissar nog bara den gode Humanistbitchen (GHB)* om ängelillusioner.
SvaraRadera* Som alltid är jag aldrig först med här typen av "roligheter". Ni har väl sett reklamen om den nya såpan på TV5? Räknar förstås med ett upprört ingripande från Sturmark om respekt för andras livsåskådningar.
Men Patrik - om din moster (Jag förutsätter att hon idag är vid sinna sinnens fulla bruk) står fast vid uppelvelsen trots att hon vet att hon var i fysiskt och kanske psykiskt svagt skick, kanske det helt enkelt är sant? Är inte det en teoretisk, och kanske även praktisk möjlighet?
SvaraRaderaHelt möjligt. Det räcker dock nu att hitta en enda människa som hallucinerat om en annan gud (och som efteråt tror att det var sant alltihop) för att konstatera att något av följande inte stämner:
SvaraRadera1) Den kristne guden är den ende existerande guden.
2) Människor som hallucinerar förstår alltid efteråt att de hallucinerat.
Patrik N
SvaraRaderaOch vad i resonemanget följer med nödvändighet att det finns många konkurrerande gudar?
Jag skulle sätta pengar på att din moster är mindre bångstyrig än dig. F ö tror jag hon har rätt.
Om nära döden upplevelser och uppenbarelser är vanliga, kan ju det vara ett tecken på att det finns en annan verklighet (även om man ska vara skeptisk mot allt)!
Tvivlar du aldrig på ditt tvivel. Tror du så starkt på otro? Otroligt underlikt...
Annorzzz,
SvaraRaderaPer Ewert menar att två saker är sanna. Han tror att den kristne guden är den ende existerande guden. Han tror också att människor som hallucinerar alltid efterpt förstår att upplevelsen var en hallucination och inte en äkta upplevelse av någonting som hände i verkligheten. Per menar att det här är allmän psykologisk kunskap.
Om vi ska tro Per och någon hallucinerar/upplever att guden Tor existerar och efteråt inte upplever att det hela var en hallucination så måste, om Per har rätt, upplevelsen vara sann och inte en hallucination (Per säger ju att människor som bara hallucinerat förstpr det i efterhand). Om upplevelsen ör sann så existerar Tor. Om Per har fel i att människor som hallucinerar alltid förstår det i efterhand så skulle en hallucination om Tor inte behöva inneböra att Tor finns och Jahve kan då i alla fall i teorin vara den ende existerande guden.
...vilket får negativa implikationer för Pers "bevis" för Jesu uppståndelse i det sista stycket i bloggposten.
SvaraRadera...och ja, min moster är mindre bångstyrig än jag är. Hon är mycket lättledd.
SvaraRaderaNu råkar jag tro o det T(r)or de flesta kristna att allt gott (o övernaturligt) kommer från Gud. Att en del hedningar hade felaktiga uppfattningar om Guds väsen (som de Torsteoende) är inget konstigt. När den Sanna religionen kom, lämnade hedningarna sin ofullkomliga tro/uppenbarelse.
SvaraRaderaDet borde du också o följa din moster. Till skillnad från henne, ägnar du all vaken tid till att göra avanserade religionsaversionistiska halmgubbar à la 1800-talet.
Lycka till i uppenbarelseträskets utkanter. Ärliga hedningar blir??? :-)
Borde väl i så fall vara lätt att leda en så foglig och lättledd person tillbaka till den "rätta" läran? Din historia håller inte ihop riktigt.
SvaraRaderaTill Patrik N alltså.
SvaraRadera